Föräldraledigheten - inte lika tillgänglig för alla

Jämställdhet

Rapport

2026-06-24

Hur skiljer sig föräldraledighetsmönster bland föräldrar med olika ursprung, inkomst och utbildningsnivå? En hel del, visar en ny rapport från TCO. Rapporten består av två delar – en forskningsrapport skriver av forskare från Stockholms universitet, en del där TCO gör en sammanfattande analys av resultaten samt ger förslag till politiker.

Forskningsresultaten i urval:

Svenskfödda tar oftare längre ledighet än utlandsfödda: Bland föräldrapar där båda är svenskfödda tar 51 procent av föräldraparen lång ledighet medan det bland föräldrapar där båda är utlandsfödda endast är 13 procent som gör det. Bland föräldrapar med en svenskfödd och en utlandsfödd förälder tar 37–38 procent lång ledighet med obetalda dagar.

  • Bland föräldrapar där båda föräldrarna är utlandsfödda är det vanligaste mönstret en kort lågt betald ledighet där mamman tar mest. Det är särskilt bland par där mamman invandrat från utanför EU som en kort och lågt betald ledighet där mamman tar mest är vanlig.
  • Det är vanligare med en kort ledighet för par där mamman har lägre utbildningsnivå, oavsett föräldrarnas ursprung. I par där båda är utlandsfödda är en kort, lågt betald ledighet det vanligaste mönstret även då mamman har högre utbildning.


Det är vanligare men en lång delad ledighet när föräldraparets inkomst är hög, oavsett föräldrarnas ursprung.

TCO:s slutsatser: föräldraledigheten inte lika tillgänglig för alla

Forskningsrapporten att föräldraförsäkringen används olika av olika grupper, och att en lång föräldraledighet inte är lika tillgänglig för alla föräldrar. Föräldraförsäkringen beskrivs ofta som ett system med stor flexibilitet och valfrihet, men i praktiken är den villkorad. Föräldrar med god ekonomi och stark arbetsmarknadsanknytning har större möjlighet att välja hur de vill fördela sin ledighet. De kan vara hemma längre och anpassa ledigheten efter familjens behov. Andra grupper har betydligt mer begränsade möjligheter. För dem handlar föräldraledigheten i högre grad om att anpassa sig till ekonomiska villkor och regelverkets begränsningar.

Arbetsmarknadsanknytning och ekonomiska resurser avgör

Det är föräldrar med stark arbetsmarknadsanknytning och därmed inkomstrelaterad föräldrapenning (ca 80% av lönen) som oftare tar lång föräldraledighet genom att kombinera betald och obetald ledighet. Obetald ledighet ger inte bara längre tid hemma innan förskola, utan även möjlighet att spara föräldrapenningdagar för senare bruk. Dessa kan underlätta vardagen när barnet blir äldre, exempelvis vid skolaktiviteter eller för att förlänga semestrar.


Föräldrar med svag arbetsmarknadsanknytning, som saknar inkomst för inkomstrelaterad ersättning, hänvisas till grundnivå (250 kr/dag). Det begränsar flexibiliteten och leder ofta till kortare ledigheter, vilket gör arbetsmarknadsposition avgörande för hur ledigheten används.

Normer påverkar hur ledigheten fördelas

Forskningsrapporten bekräftar det välkända faktumet att det i de flesta fall är mamman som tar huvuddelen av föräldraledigheten. Att pappan tar mest gäller endast i 6 procent av föräldraparen, medan att mamman tar mest gäller i 42 procent. Föräldraledigheten formas med andra ord inte enbart av ekonomiska förutsättningar och regelverk, utan också av normer och traditioner om ansvarsfördelning i familjen.

Kunskap spelar stor roll

Regelverken kring föräldraförsäkring och föräldraledighet är flexibla men också komplexa, särskilt för de som är mindre insatta och inte har svenska som modersmål. Det är sannolikt att skillnader i förståelse och information bidrar till skillnader i hur ledigheten används och hur tillgänglig den är för alla föräldrar i praktiken. 

TCO:s förslag: 

  • Mer stöd till utrikes födda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden så att fler kvalificerar för inkomstrelaterade föräldrapenning, bland annat att fler ska omfattas av Arbetsförmedlingens samordnade etableringsinsatser. Läs mer om TCO:s arbetsmarknadspolitiska förslag här: Allt börjar med jobben TCO:s kompetensförsörjningspolitiska program.

  • Mer jämlika villkor att få ihop livspusslet: T.ex att göra om de 90 lägstanivådagarna till 10 ”livspusseldagar med föräldrapenning” per barn och år att ta ut när barnen är mellan 3 och 12 år, och att införa en jämställdhetspeng för föräldrar som delar föräldraledigheten lika. Läs mer här: Föräldraförsäkringen fyller 50 – en motor för ökad jämställdhet även kommande år?

  • Inför ett digitalt stöd för föräldrar på flera språk: MittFöräldraskap.se. Ett digitalt verktyg som på ett enkelt och tydligt sätt visar hur föräldrars inkomst påverkas på kort och lång sikt av olika val kring föräldraledighet och deltidsarbete under barnens uppväxt. Läs mer här: (länk till mitt föräldraskapssidan när den finns) 

 

Vidare är det TCO:s bedömning att det kan finnas anledning att se över grundskyddet i föräldraförsäkringen och villkoren för att kvalificera för inkomstrelaterad föräldrapenning. Ett grundskydd som räknas upp med index och utökade möjligheter att kvalificera för inkomstrelaterad ersättning kan göra föräldraledigheten mer tillgänglig för fler, exempelvis studenter. 

PDF omslag

Föräldraledigheten – inte lika tillgänglig för alla

TCO:s rapport, Föräldraledigheten – inte lika tillgänglig för alla, undersöker hur olika grupper av föräldrar använder föräldraförsäkringen och visar att möjligheten att vara föräldraledig ser olika ut beroende på bland annat ursprung, utbildning och inkomst. Resultaten pekar på att föräldraförsäkringen fungerar bäst för dem som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden. 

Rapport: Föräldraledigheten – inte lika tillgänglig för alla
Bild på Åsa  Forsell

Utredare: jämställdhet och klimat

Åsa Forsell

Bild på Emilie Tilstam

Kommunikatör

Emilie Tilstam