Klimatriskerna är här – men är Sverige redo?

Klimat

Rapport

2026-08-25

91 procent av tjänstemännen oroar sig för att klimatförändringarna redan i år ska leda till extremväder och naturolyckor. Samtidigt bedömer en majoritet att den egna kommunen är dåligt rustad för att hantera klimatrelaterade risker. TCO:s rapport Klimatrisker hotar Sveriges beredskap visar att klimatförändringarna inte längre är en framtidsfråga, utan en central del av Sveriges civila beredskap här och nu.

Slutsatser och TCO:s förslag

Resultat från Novusundersökningen:

TCO:s Novusundersökning visar att yrkesverksamma tjänstemän uppfattar klimatrisker som en nära och konkret samhällsfråga. Många oroar sig för att klimatförändringarna ska leda till extremväder och naturolyckor i Sverige redan i år, och mer än hälften bedömer att effekterna kan få konkreta följder i det egna länet inom fem år. Samtidigt bedömer en majoritet av tjänstemännen att den egna kommunen är dåligt rustad för att hantera klimatrelaterade risker. Resultaten visar också en bred samsyn om att förmågan att hantera klimatrisker är en viktig del av Sveriges beredskap.

91 procent oroar sig i någon grad för att klimatförändringarna ska leda till extremväder och naturolyckor i Sverige - redan i år.
38 procent oroar sig för att de själva eller en närstående ska påverkas av klimatförändringarnas effekter.
55 procent svarar att de tror att kommunen där de bor är ganska eller mycket dåligt rustad att hantera klimatrelaterade händelser.
64 procent tror att klimatrelaterade händelser har stor påverkan på vår civila och militära beredskap.

Slutsatser:

Resultaten visar ett tydligt mönster där yrkesverksamma tjänstemän uppfattar klimatrisker som både akuta och geografiskt nära. Den mycket höga andelen som oroar sig i någon grad för extremväder redan i år (91 procent) och att över hälften ser konkreta konsekvenser i det egna länet inom fem år tyder på att klimatförändringarna inte uppfattas som ett framtidsscenario, utan som en risk i närtid. Oron är i högst grad kopplad till samhällsnivå, men närmare fyra av tio är också oroade för direkta konsekvenser för sig själv eller närstående.

Sammantaget visar resultaten tre sammanhängande drag: en hög riskmedvetenhet och närhetskänsla kring klimatrisker, en svagare tilltro till den lokala hanteringsförmågan samt ett tydligt stöd för att klimatanpassning bör hanteras som en del av den nationella civila beredskapen.

TCO:s förslag:

Ett samlat helhetsgrepp för beredskapen – ett ”Shockproof Sweden”
Klimatanpassning och civil beredskap behöver integreras i ett gemensamt system för riskhantering, planering och genomförande.
Ett tydligare statligt ansvar för styrning och planeringsförutsättningar
Staten behöver ta ett större ansvar genom tydligare styrning, nationella riktlinjer och långsiktiga planeringsförutsättningar. Staten behöver också bidra mer till finansieringen av nödvändiga åtgärder.
En nationell strategi för kompetensförsörjning och stärkt lokal kapacitet
Kommuner och regioner behöver bättre tillgång till kompetens, kunskapsstöd och resurser för att kunna genomföra klimatanpassnings- och beredskapsåtgärder. Regeringen behöver därför ta fram en nationell strategi för grön kompetensförsörjning.

Ett förändrat klimat förändrar riskbilden

Stigande temperaturer innebär ökad risk för skyfall, värmeböljor, torka, översvämningar, ras och skred. Vid sidan av kraftfulla utsläppsminskningar måste vi även rusta samhället mot de förändringar som redan sker. Konsekvenserna påverkar inte bara miljön, utan också människors vardag och viktiga samhällsfunktioner som vattenförsörjning, energisystem, transporter och livsmedelsförsörjning. Samtidigt visar den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen att klimatanpassningen i Sverige inte sker i den takt och omfattning som krävs för att möta de växande riskerna.

TCO:s rapport visar att klimatrisker behöver ses i ett bredare beredskapsperspektiv. När samhällets förmåga att förebygga och hantera klimatrelaterade händelser brister påverkas också den civila beredskapen och Sveriges samlade motståndskraft.

Rapporten analyserar klimatrisker och beredskap

TCO:s rapport analyserar sambandet mellan klimatrisker, beredskap och kommunernas klimatanpassningsarbete. Genom att jämföra riskbilder med kommunernas arbete visar rapporten hur väl rustat samhället är för att möta ett förändrat klimat och vilka hinder som finns, bland annat kopplat till resurser och finansiering. Rapporten kompletteras med en Novusundersökning om yrkesverksamma tjänstemäns syn på klimatrisker och kommunernas beredskap.

Stor oro men låg tilltro till beredskapen

TCO:s Novusundersökning bland yrkesverksamma tjänstemän visar att klimatriskerna uppfattas som både nära och konkreta. 91 procent av tjänstemännen oroar sig i någon grad för att klimatförändringarna redan i år ska leda till extremväder och naturolyckor. 52 procent bedömer att klimatförändringarnas effekter kan få tydliga konsekvenser i det egna länet inom de kommande fem åren.

Samtidigt uppger 55 procent att kommunen där de bor är ganska eller mycket dåligt rustad för att hantera klimatrelaterade risker. Resultaten pekar på ett tydligt glapp mellan den ökande riskmedvetenheten och tilltron till samhällets förmåga att hantera konsekvenserna.

64 procent tror att klimatrelaterade händelser har stor påverkan på vår civila och militära beredskap.

TCO genomgång av länsstyrelsernas riskanalyser visar att risker för extremväder och naturolyckor återkommer i hela landet. Samhällsviktiga funktioner som transporter, energi och dricksvatten är sårbara.

Samtidigt finns ett glapp mellan identifierade risker och genomförda klimatanpassningsåtgärder. Brist på resurser, kompetens och kapacitet försvårar kommunernas arbete – samtidigt som klimatanpassning riskerar att hamna i skymundan när fokus riktas mot beredskap och totalförsvar.

Klimatanpassning är en del av Sveriges beredskap

Rapporten visar att klimatanpassning behöver integreras i arbetet med civil beredskap. Riskerna är i stora delar av landet kända, men kommunernas förmåga att förebygga och hantera dem varierar.

Kommunerna har ett stort ansvar för klimatanpassningen, men många har ännu inte kommit tillräckligt långt. En av utmaningarna är finansieringen, eftersom kommunerna har svårt att själva bära kostnaderna för nödvändiga åtgärder samtidigt som de ansvarar för en stor del av samhällets service och välfärd.

För att stärka samhällets motståndskraft krävs därför ett mer samlat grepp där staten, kommunerna och andra aktörer tar gemensamt ansvar. Klimatriskerna stannar inte vid kommungränser, utan kan påverka samhällsviktiga system och därmed Sveriges säkerhet och beredskap.

Klimatrisker hotar Sveriges beredskap

91 procent av yrkesverksamma tjänstemän oroar sig för extremväder och naturolyckor redan i år. Samtidigt bedömer 55 procent att den egna kommunen är dåligt rustad. I TCO nya rapport Klimatrisker hotar Sveriges beredskap undersöker vi kommunernas klimatanpassning och vad som krävs för att stärka Sveriges beredskap. Ett samhälle som inte är rustat för klimatförändringarnas konsekvense…

Läs rapporten här!

Regionala klimatrisker och kommunernas klimatanpassningsarbete

Klimatriskerna finns i hela landet och påverkar samhällsviktiga funktioner, robusthet och beredskap. Det visar TCO genomgång av regionala analyser och bedömningar av risker och sårbarheter. Se vilka risker som finns i ditt län och hur långt kommunerna har kommit i sitt klimatanpassningsarbete.

Läs mer