Majoritet tror att kommunen är dåligt rustad för extremväder

"Klimatriskerna har blivit politikens blinda fläck, trots sommarens torka och bränder i Europa som visat hur katastrofala följderna kan bli. Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron. Nu krävs ett helhetsgrepp kring den civila beredskapen och det krävs statlig finansiering för att förebygga riskerna", säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap innehåller dels en Novus-undersökning bland yrkesverksamma tjänstemän, dels en nationell genomgång av länsstyrelsernas analyser av klimatrelaterade påfrestningar och kommunernas klimatanpassningsarbete.

Novus-undersökningen visar att hela 91 procent oroar sig i någon grad för att klimatförändringarna ska leda till extremväder och naturolyckor i Sverige - redan i år. Så många som 38 procent oroar sig för att de själva eller en närstående ska påverkas av klimatförändringarnas effekter.

Stor oro för klimatet – men låg beredskap

Samtidigt svarar 55 procent att de tror att kommunen där de bor är ganska eller mycket dåligt rustad att hantera klimatrelaterade händelser. Närmare två tredjedelar, 64 procent, tror att klimatrelaterade händelser har stor påverkan på vår civila och militära beredskap.

Bilden bekräftas i TCO:s genomgång av länsstyrelsernas riskanalyser. Risk för extremväder och naturolyckor  återkommer i län efter län. Samhällsviktiga funktioner som till exempel transporter, energiförsörjning och dricksvattenförsörjning beskrivs som sårbara. I flera län kopplas klimatförändringarnas konsekvenser också till civil beredskap och totalförsvar.

Ett växande glapp i klimatanpassningen

Samtidigt visar rapporten ett glapp mellan kända risker och klimatanpassningsarbetet i kommunerna. Brist på resurser, kompetens och kapacitet är enligt länsstyrelserna exempel på hinder för kommunernas arbete. Flera länsstyrelser lyfter också svårigheten att samtidigt möta växande krav inom beredskap, säkerhet och klimatanpassning.

"Medan bränderna härjar sänker regering och riksdag bensinskatten istället för att tala om hur vi ska minska utsläppen och höja beredskapen. Det är fel väg. Sverige behöver parallellt med att sänka utsläppen rusta sig för de klimatrelaterade påfrestningar som redan påverkar människor och samhällsviktiga funktioner. Klimatanpassning måste vara en självklar del av den civila beredskapen", säger Therese Svanström.

TCO:s reformer:

• Ett samlat helhetsgrepp där klimatanpassning och civil beredskap integreras för att klara flera samtidiga chocker och kriser – ett Shockproof Sverige.
• Ett tydligare statligt helhetsgrepp kring ansvarsfördelning, kapacitet och finansiering.
• En nationell strategi för kompetensförsörjning och stärkt lokal kapacitet.

Fakta om undersökningen

Novus-undersökningen bygger på 1 014 intervjuer som genomförts via webben under perioden 8–25 maj 2026. Urvalet är slumpmässigt rekryterat från Novus Sverigepanel och resultaten är representativa för yrkesverksamma tjänstemän. Rapporten bygger även på en nationell genomgång av länsstyrelsernas risk- och sårbarhetsbedömningar/analyser.