Sverige är redo för en folklig klimatpolitik
Klimat
Debattartikel
2026-05-25
I den offentliga debatten påstås ibland att allmänheten är skeptisk till klimatpolitiken. Men erfarenheter från forskning och civilsamhälle visar en annan bild – att klimatfrågan står högt på människors agenda, skriver debattörerna.
I den politiska debatten beskrivs klimatet ibland som konflikt mellan stad och land, mellan elit och “vanligt folk”, och i förlängningen mellan människor. Klimatfrågan framställs som en splittrande fråga. Men den bilden överdriver situationen.
För tittar vi närmare på studier och erfarenheter så framträder något annat: en bred samsyn om klimatproblemets allvar. En majoritet av svenskarna, oavsett politisk hemvist, har under lång tid uttryckt oro för klimatförändringarna. De flesta anser att klimatfrågan är lika viktig – eller viktigare – än andra samhällsfrågor.
Opinionen är inte splittrad kring om vi ska agera. Den efterlyser till att börja med skärpta klimatmål, som opinionsstudier i forskningsprogrammet Fairtrans visar. Flera andra undersökningar, bland annat från TCO och Saco, visar på ett stort engagemang och önskemål om en vassare klimatpolitik. Naturvårdsverkets senaste undersökning om attityder till klimatfrågor visar dessutom att viljan att bidra är stor. Svenskar är generellt positiva till styrmedel som minskar utsläppen – och många är beredda att förändra sitt eget beteende. Det finns med andra ord en bred folklig grund för en mer ambitiös klimatpolitik.
Det är den vi måste bygga vidare på.
Vi behöver utmana bilden av klimatet som en olöslig konflikt och istället synliggöra det gemensamma. För när motsättningarna överdrivs riskerar det att bli en självuppfyllande profetia – där politiken fastnar i låsningar som inte fullt ut speglar opinionen. Det blir särskilt tydligt när man ser hur låg tilliten är till politikens förmåga att hantera klimatfrågan. Samtidigt som stödet för klimatarbete är brett, saknar en stor del av befolkningen förtroende för att politiken levererar.
Det är det glappet vi behöver ta på allvar. Därför har forskningsprogrammet Fairtrans, som vi debattörer representerar, tagit fram rapporten “Förslag för en folklig klimatpolitik”. Den bygger på ett nära samarbete mellan forskning och civilsamhälle och innehåller 24 reformer för att minska utsläppen på ett sätt som är rättvist och genomförbart.
Bakom överenskommelsen står samhällsaktörer med fem miljoner medlemmar – från fackliga organisationer till miljö-, landsbygds- och konsumentorganisationer. Våra medlemmar har olika utgångspunkter och perspektiv, men delar en grundläggande insikt: klimatomställningen är nödvändig – och den måste genomföras på schyssta villkor.
Våra förslag visar att det finns en annan väg framåt än den som ofta dominerar klimatdebatten. En där klimatfrågan inte splittrar, utan förenar.
Den 25 maj bjuder vi, tillsammans med Klimatval Uppsala och Uppsala universitet, in till ett öppet seminarium där dessa förslag diskuteras. Det är ett exempel på hur den breda samsyn som finns i samhället kan omsättas i konkret politikutveckling.
För i grunden är problemet inte att opinionen saknar riktning. Problemet är att den inte tas tillvara.
Folket är med. Vetenskapen är tydlig. Nu krävs ett politiskt klimatledarskap som förmår ta fasta på det stödet och som levererar en rättvis politik som minskar utsläppen.
Therese Svanström, ordförande, TCO
Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap, Uppsala universitet
Johan Lindholm, ordförande, LO
Sofia Rydgren Stale, ordförande, Saco
Beatrice Rindevall, ordförande, Naturskyddsföreningen
Ola Palmgren, vice förbundsordförande, Hyresgästföreningen
Irene Oskarsson, ordföranden, Hela Sverige ska leva
Erik A Eriksson, ordföranden, Hela Sverige ska leva