Nu finns tillfället att skaffa underlag för en bred skatteöversyn

Klokt att vänta med skattesänkningar

Det mest uppmärksammade om skattepolitiken i budgetpropositionen är inte vad som finns där, utan vad som inte finns. Utlovade skattesänkningar i form av ytterligare jobbskatteavdrag, skattefrihet för sparande upp till 300 000 kronor i ISK och stora bensin- och dieselskattesänkningar finns inte med.

I det rådande ekonomiska läget, med inkommande lågkonjunktur kombinerat med mycket hög inflation är det klokt.

De skatteförändringar, främst sänkningar, som finns är i huvudsak rätt spretiga och det största beloppet är 6,7 miljarder för sänkt bensin- och dieselskatt.

Krävs en bred skattereform

Budgetpropositionen innehåller inte heller någon mer tydlig beskrivning av skattepolitikens inriktning, nu och framåt. Inför framtiden vore det bra om regeringen tog ett mer samlat grepp och skapade förutsättningar för en bredare skattereform. Ett förslag från TCO är att man omedelbart tillsätter en expertutredning för att ta fram ett koncist och grundligt underlag för en framtida skatteöverenskommelse.

33 år sedan ”århundradets skattereform” presenterades

Samma dag som budgetpropositionen presenterades, den 8 november fast för 33 år sedan presenterades överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet (numera Liberalerna) om ”århundradets skattereform”.

Denna var dock baserad på ett mycket grundligt underlag i form av fyra stora utredningar kring olika delar av skattesystemet. I denna överenskommelse gjordes hela skattesystemet om i grunden. Sedan dess har såväl verkligheten som skattereglerna ändrats oerhört mycket.

Någon helrenovering behövs inte då de grundläggande principerna fortfarande gäller och är relevanta. Men redan de få skatteförändringar som nu finns i budgetpropositionen belyser dock behovet av en ordentlig storstädning i skattesystemet.

Några exempel från budgeten

Jobbskatteavdrag för pensionärer, eller personer över 65, förstärks. Men varför slår man inte på de stora trummorna om detta, undrar vän av ordning. Det beror på att denna skattesänkning endast rättar till det faktum att jobbskatteavdragen är så invecklat utformade, att när man ökat på dem har detta bara gällt personer under 65. Det som kallades ”dubbelt jobbskatteavdrag” för äldre har förvandlats till en skattehöjning i födelsedagspresent för den som behåller sitt heltidsjobb. Så krångliga inkomstskatteskalor är verkligen inte vettigt.

Momsen på reparationer av cyklar och skor med mera höjs från 6 procent till 12 procent, med motivering att det är för rörigt med olika momssatser. Men det är ju inte mindre rörigt med 12 procent när normalmomsen är 25 procent. Och just cyklar och skor är små sardiner i avvikelsehavet.

Borde inkomstrelaterade regler följa inkomstindex?

En automatisk skattesänkning är också en skattesänkning, och indexeringen av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt är en sådan. Den gränsen räknas upp med konsumentprisindex plus två procent, med syftet att vanlig löneutveckling inte ska höja marginalskatterna – en lärdom från 70- och 80-talen. Men i år, när inflationen är betydligt högre än löneutvecklingen kan denna uppräkning ses som iögonenfallande hög. En sak att fundera på, även för andra system såsom arbetslöshetsförsäkringen, är om inkomstrelaterade regler snarare borde följa inkomstindex. Det skapades för att inkomstpensionen skulle följa inkomstutvecklingen, och gäller nu även för uppräkning av maxtaxa till förskola liksom fastighetsskatten.

Regeringen bör ta det skattepolitiska andrum som nu finns för att sätta i gång arbetet med underlag för en bredare och samlad skatteöversyn, bjuda in oppositionen i arbete för ett bättre ramverk.