En historisk dag också för sjukförsäkringen?

Nu är budgetdebatten avslutad och regeringen har fått en budget som i stora delar formulerats av oppositionspartierna M, KD och SD. Samtidigt kvarstår de genomgripande förslag kring sjukförsäkringen som s och mp- regeringen tagit från betänkandena En trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering (SOU 2020:6, TCO:s remissvar finns här) och En sjukförsäkring anpassad till individen (SOU 2020:26, TCO:s remissvar finns här), båda från Claes Janssons utredning En trygg sjukförsäkring med människan i centrum.

I budgeten föreslår regeringen:

• Att det ska bli möjligt att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete i angiven yrkesgrupp även vid dag 365 i sjukperioden om det finns stor sannolikhet för återgång i arbete innan dag 550.
• För personer som nått den ålder då inkomstpension kan tas ut ska arbetsförmågan vid dag 180 prövas mot arbete hos arbetsgivaren eller annat lämpligt arbete, och inte mot arbete på hela arbetsmarknaden.
• Att behovsanställda ska få sin arbetsförmåga prövad mot behovsanställningen fram till dag 90 istället för att som idag räknas som arbetslösa.
• Att flexibiliteten i förläggning av arbetstid vid deltidssjukskrivning ökar så att fler kan behålla kopplingen till arbetsplatsen och arbetslivet.

Regeringen föreslår också med utgångspunkt från förslag i betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) från utredningen om sjuk- och aktivitetsersättning samt förmåner vid rehabilitering, med Samuel Engblom som utredare, att äldre personer vid prövning av rätt till sjukersättning ska få sin arbetsförmåga prövad mot arbeten som de har erfarenhet av eller mot annat lämpligt arbete (eller rättare sagt tar regeringen höjd för detta i budgeten medan det skarpa lagförslaget finns i en särskild promemoria som nu remissbehandlas). Till sist höjs taket i sjukförsäkringen till 10 prisbasbelopp från 8 prisbasbelopp, vilket innebär att taket motsvarar en månadslön på 39 600 efter höjningen jämfört med 31 700 innan höjningen. Vid en månadslön på 35 000 kronor innebär det höjda taket knappt 3 000 kronor mer i månaden. För de flesta tjänstemän, alla som tjänar mer än 39 000 kronor i månaden, skulle det innebära cirka 6 000 kronor mer i månaden.

TCO har varit starkt drivande för förslagen – ofta tillsammans med Saco och LO - genom utredningarnas referensgrupper, genom kontakter med politiker och sakkunniga och genom allmänt påverkansarbete med debattartiklar (till exempel här, här, här och här). Tillsammans innebär förslagen att fokus i sjukförsäkringen skiftar från omställning och snabb återgång i arbete vilket som helst, till standardtrygghet genom att inkomstbortfallsprincipen stärks och en sjukförsäkring som möjliggör för de som blir sjukskriva att med rehabilitering och stödande åtgärder återgå till sitt gamla arbete, eller till annat arbete, där deras kompetens och erfarenhet kan tas tillvara.

Detta skifte i fokus är signifikant. Införandet av rehabiliteringskedjan med strikta tidsgränser för en prövning av arbetsförmåga mot en successivt bredare arbetsmarknad under Fredrik Reinfeldts regeringen innebar att omställning och snabb återgång i arbete kom i fokus. Kritiken lät inte heller vänta på sig, och sedan dess har rehabiliteringskedjan gradvist reformerats genom att undantag i form av särskilda skäl och allvarlig sjukdom osv har införts. I och med budgetpropositionen för 2022 hamnar fokus i sjukförsäkringen mer på standardtrygghet och på stöd och rehabilitering till de som blir sjukskrivna. Höjningen av taket i sjukförsäkringen stärker inkomstbortfallsprincipen, och därmed den allmänna sjukförsäkringens legitimitet också bland dem med inkomster runt eller över medianinkomsten. Ändrade regler kring tidsgränserna och särskilda regler för äldre stärker möjligheterna till rehabilitering och möjligheten att ta tillvara kvarstående arbetsförmåga.

Från TCO:s perspektiv innebär förslagen en betydligt mer rimlig balans mellan standardtrygghet och krav på omställning. Det ska också kommas ihåg att tidsgränserna finns kvar i försäkringen vilket är bra då det ger en tydlig och aktiv sjukskrivningsprocess.

Processen kring budgetpropositionen för 2022 är också intressant ur ett politiskt perspektiv – och särskilt utifrån ett socialförsäkringspolitiskt sådant. Det framträder två block inom politiken när det gäller sjukförsäkringen. De forna allianspartierna utgör ett block där betoningen ligger på omställning och snabb återgång i arbete. Moderaterna vill införa en särskild rehabiliteringskedja för dem med lättare psykisk ohälsa där arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden redan efter 90 dagar. Liberalerna vil införa ytterligare ett karensavdrag för dem som kommer till dag 15 i sjukperioden. Centerpartiet var genom Solveig Zander politiskt drivande när det gäller förändring av regelverket vid dag 180 och angivet arbete, men säger nej till förslagen om ändrade regler vid dag 365 och särskilda regler för äldre.

Det andra blocket utgörs främst av S och V som betonar standardtrygghet och fokus på rehabilitering och stöd för dem som blivit sjukskrivna. Till detta block kan också SD räknas som också har välkomnat förslagen i budgetpropositionen och förslagen från Claes Janssons utredning. MP sticker ut genom att fortsatt hålla fast vid att fokus inte ska ligga på lönearbete och att det ska vara möjligt att få annan form av försörjning än lönearbete – vilket för tanken till en medborgarlön som MP förut ville ha (se exempelvis Riksdagens protokoll anförande 91 av Mats Berglund den 22/4 2021 och anf. 26 och 32 den 27/10). I och med att SD ställer sig hos S och V när det gäller sjukförsäkringen saknar den nya oppositionen som kan sägas utgöras av M, KD och SD – eventuellt tillsammans med L – en enhetlig linje när det gäller sjukförsäkringen. Det är sannolikt därför som förslagen om sjukförsäkringen inte omfattas av de förändringar i budgeten som nu genomförs av oppositionen. Om SD förmår hålla fast vid sin linje och vilka politiska implikationer det kan få framöver inom andra politikområden återstår att se.

De förslag som genomförs i budgetpropositionen för 2022 kommer säkerligen fortsatt väcka debatt och TCO kommer tillsammans med andra fackliga organisationer behöva slå vakt om det som har vunnits. Samtidigt håller nu förslagen i betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) på att remissbehandlas. I det betänkandet finns flera förslag kring sjukersättning och förmåner vid rehabilitering som går i rätt riktning. Diskussionen inom socialförsäkringsdebatten framöver kommer med största sannolikhet kretsa kring dessa förslag. Därtill kommer frågan om arbetsskadeförsäkringen, där det har utlovats en översyn som än så länge inte har setts till.

Men oavsett om det gäller förslag kring sjukersättning eller förmåner vid rehabilitering, eller om arbetsskadeförsäkringen, kommer TCO tillsammans med TCO-förbunden vara en av de pådrivande aktörerna för att politiken går i rätt riktning. Det kanske också kan bli lättare när det gäller förmåner vid rehabilitering då också de forna allianspartierna betonar vikten av förebyggande insatser och tidig rehabilitering. Vi får hoppas att det inte bara är tomma ord! Tjänstemännen och Sverige behöver en välfungerande sjukförsäkring med en rimlig balans mellan trygghet och krav på omställning där förebyggande insatser och rehabilitering har en tydlig plats.