Missvisande och felaktigt om sjukfrånvaron (del 1)

Svenskt Näringsliv har i husorganet Tidningen näringslivet målat upp en bild av skenande sjukfrånvaro och skenande kostnader som under 2024 sägs ha ökat med 14 miljarder till omkring 92 miljarder kronor. Socialförsäkringsminister Anna Tenje och regeringen framstår som handfallna samtidigt som allt fler – särskilt kvinnor – blir sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa och sjukfallen blir allt längre och de sjukskrivna lämnas i sticket. I artikeln osar kritiken mot att regeringen inte drog tillbaka de reformer av sjukförsäkringen som genomfördes under 2021 och 2022, vilket föreslogs av Utredningen om sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering (SOU 2024:26).

En missvisande och onyanserad bild

Och visst är det lätt att bli förskräckt när man läser Svenskt Näringslivs artikel. Samtidigt kan det konstateras att den bild som målas upp i mångt och mycket är både missvisande och onyanserad. För det första kommer kostnadsökningen på 14 miljarder till 92 miljarder under 2024 från Skandias rapport om hälsa, sjukskrivingar och förebyggande insatser. Detta är dock en uppskattning av det samhällsekonomiska värdet av det arbete som faller bort på grund av längre perioder av sjukskrivning. Det inkluderar inte kostnader för hälso- och sjukvård eller för sjukpenning och rehabiliteringspenning.

För att se hur sjukfrånvaron utvecklas och kostnaderna för sjukpenning och rehabiliteringspenning får man istället vända sig till Försäkringskassans statistik och prognoser.  I utgiftsprognosen för 2025–2028 beräknar Försäkringskassan kostnaden för sjukpenning till 46 miljarder för 2024, vilket förväntas öka till 51 miljarder för 2028. Motsvarande kostnader för hela utgiftsområde 10, som omfattar kostnader för Ekonomisk trygghet vid ohälsa och Funktionsnedsättning, är 110 miljarder för 2024 som ökar till 115 miljarder för 2028.

Inga tecken på skenande sjukskrivningar

Visserligen är det stora summor, men satt i proportion till statens samtliga utgiftsområden är andelen som gå till socialförsäkringen relativt konstant, för att inte säga minskande under 2023. Satt i proportion till BNP har andelen som går till socialförsäkringen till och med minskat sedan slutet av 1980-talet från 6,7 procent till ett historiskt lågt 1,4 procent 2023.

Samtidigt konstaterar Försäkringskassan att antalet startade sjukfall efter pandemin har varit relativt lågt och stabilt. Att antalet pågående sjukfall ändå har ökat sedan 2020 beror på att längderna har ökat, men även detta bedöms nu ha stabiliserats – om än på en något högre nivå än tidigare. Försäkringskassan finner med andra ord inga tecken på att sjukfrånvaron i form av antalet startade eller pågående sjukskrivningar ”skenar” – och det är följaktligen inte heller så att de förändringar av regelverket inom sjukförsäkringen som genomförts under 2021 och 2022 lett till en ”skenande” sjukfrånvaro, som Svenskt Näringsliv påstår i sin artikel.

Läs mer i Del 2.