Missvisande och felaktigt om sjukfrånvaron (del 2)

Här läser du del 1.

Något som däremot inte varit lågt och stabilt är andelen sjukskrivningar som orsakats av stressrelaterad psykisk ohälsa. Som Försäkringskassan visar i sin lägesrapport om psykisk ohälsa i dagens arbetsliv beror 45 procent av de längre sjukfallen på psykisk ohälsa för kvinnor och 32 procent för männen. Det är särskilt den stressrelaterade psykisk ohälsan som ökat, och särskilt för kvinnor.

Som förklaringar till den stressrelaterade sjukfrånvaron ökat, särskilt bland kvinnor, lyfter Försäkringskassan fram brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – särskilt inom kvinnodominerade kontaktyrken inom vård och omsorg, och att kvinnor i hög utsträckning fortfarande bär huvudansvaret för hemmaarbetet.

I många kontaktyrken finns stora brister i arbetsmiljön

Svenskt Näringsliv tycks inte dela Försäkringskassans bild, utan pekar på att arbetsmiljön stadigt har förbättrats och att Sverige ligger före många andra länder med en utbyggd barnomsorg och en generös föräldraförsäkring. Men att arbetsmiljön på många sätt har förbättrats, framför allt den fysiska arbetsmiljön, innebär inte att arbetsmiljön är tillräckligt bra överallt och i alla delar. Att det i många kontaktyrken finns stora brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med höga krav i kombination med låg kontroll över det egna arbetet, har exempelvis TCO visat i flera rapporter (även här) lyfts också fram av Försäkringskassan i lägesrapporten. Och trots barnomsorg och föräldraförsäkring finns det fortfarande bristande jämställdhet i många hushåll där kvinnorna i högre utsträckning än män tar ansvar för barn, städning, matlagning och annat som hör hemmet till.

Anna Tenje framhåller också, som svar på en minst sagt ledande fråga om det är riktigt att sjukskriva på heltid vid utmattningssyndrom, att det är viktigt att vi inte ”glömmer och gömmer människor”. Samtidigt lyfter hon fram de uppdrag kring ökat stöd till sjukskrivna som Försäkringskassan fått i budgeten för 2025, och som TCO har välkomnat.

Men att folk ”göms och glöms” stämmer inte. Som konstateras i en rapport till Socialförsäkringsutskottet påbörjar de flesta av dem som blir sjukskrivna på grund av stress och utmattning en upptrappning av arbetstiden under sjukskrivningens första 180 dagar. Endast 10 procent är heltidssjukskrivna under hela sin sjukskrivning (s. 55). Det är med andra ord inte sant att människor ”göms och glöms”, vilket inte förtar att det fortfarande kan behövas ökat stöd och bättre förutsättningar för rehabilitering och återgång i arbete för dem med stressrelaterad psykisk ohälsa.

Att ge rimliga förutsättningar för rehabilitering för dem som blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa är också själva poängen med de reformer av sjukförsäkringen som genomfördes 2021 och 2022 – framför allt införandet av ”övervägande skäl” vid bedömning av arbetsförmåga vid dag 180 och att Försäkringskassan ska bedöma arbetsförmågan mot normalt förekommande arbeten inom angiven yrkesgrupp. Vikten av de genomförda reformerna för rehabilitering och stöd till sjukskrivna lyfts också fram av flera av remissinstanserna liksom i TCO:s remissvar.

Svenskt Näringslivs bitterhet är både missvisande och felaktig

Svenskt Näringslivs bitterhet över att regeringen ”går emot sin egen utredare” och inte dragit tillbaka de reformer som genomförts framstår därför som både missvisande och felaktig. Bakom kritiken finns förstås en önskan att gå tillbaka till det tidigare restriktiva regelverket med dess betoning på att sjukskrivna snabbt förs över till omställning istället för att ges en rimlig möjlighet att komma tillbaka till sitt tidigare arbete. Ett restriktivt regelverk resulterar i att fler arbetsgivare slipper ta sitt lagstadgade ansvar för rehabiliteringen av sjukskrivna medarbetare – vilket leder till oschysst konkurrens med det flertalet arbetsgivare som faktiskt tar sitt ansvar. Ett restriktivare regelverk leder också till att sjukskrivna snabbare pressas ut i arbetslöshet och i omställning – vilket är bra för de arbetsgivare som främst ser sjukskrivna som en belastning som ska bort, men dåligt för alla de arbetsgivare som investerat i sina medarbetare och behöver deras kompetens och erfarenhet för sin verksamhet. Och det leder till ökad otrygghet för den enskilde och till slöseri av kompetens och erfarenhet för samhället.