Politiker – upp till bevis om rehabiliteringen!

Varken det förebyggande arbetet inför en sjukskrivning eller rehabiliteringen fungerar idag som det är tänkt. Det är inte ovanligt att påbörjade rehabiliteringsinsatser avbryts för att Försäkringskassan nekar sjukpenning. Nu har förändringar genomförts som syftar till att avhjälpa detta, men problemen har ändå i viss mån kvarstått. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har också i rapporten Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Rapport 2021:9) pekat på bristerna kring den förstärkta rehabiliteringen och arbetsgivarnas skyldighet att upprätta en plan för återgång i arbete om sjukskrivningen förväntas pågå längre än 60 dagar.

Försäkringskassan har påbörjat ett förändringsarbete för att stärka rättssäkerheten och stödet till de sjukskrivna, men det behövs också ett regelverk som ger handläggarna verktyg och möjlighet att leverera. TCO bedömer att utredningens förslag kring det förebyggande arbetet och rehabilitering är viktiga steg i rätt riktning. Bland annat föreslås:

• Att en ny ersättning, preventionsersättning, ersätter den förebyggande sjukpenningen och ska kunna ges steglöst för förebyggande insatser. Vilka förebyggande insatser som berättigar till ersättning vidgas till att även omfatta arbetslivsinriktade insatser. Med utredningens förslag blir regelverket kring förebyggande insatser mer flexibel och komma fler till del. Det är också värdefullt att det förebyggande syftet betonas i namnet på ersättningen.
• Att rehabiliteringsersättningen ska kunna ges steglöst vilket ökar flexibiliteten i ersättningen. Möjligheten att studera med rehabiliteringsersättning vidgas, något TCO efterfrågat. Sjukskrivna som får rehabiliteringsersättning beviljad inom sex månader ska inte heller bedömas mot normalt förekommande arbete så länge ersättningen ges. I praktiken innebär det att fler kan fullfölja påbörjade rehabiliteringsinsatser och gå tillbaka till sitt arbete.
• Att Försäkringskassan ska klarlägga de försäkrades rehabiliteringsbehov senast dag 60 i sjukperioden om det inte är uppenbart obehövligt. Många får idag sitt behov av rehabilitering klarlagt alltför sent.

Nu är det upp till riksdagspolitikerna. Förutsättningarna borde vara goda. Samtliga riksdagspartier betonar vikten av förebyggande insatser och rehabilitering. M vill exempelvis stärka arbetsgivarnas arbete med att förebygga psykisk ohälsa och uppmuntra förebyggande insatser. C vill också stärka det förebyggande arbetet och att Försäkringskassan är mer aktiv. KD och V vill båda att Försäkringskassan ska utreda behovet av rehabilitering senast dag 60 i sjukfallen. SD har ställt sig positivt till utredningens förslag. Därtill har socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi sagt sig vilja genomföra utredningens förslag.

Vi borde nu kunna förvänta oss att riksdagens politiker tar sina egna ord på allvar och genomför utredningens förslag – trots att det kan vara frestande att i ett valår skapa nya politiska konfliktytor. Sverige förtjänar en välfungerande sjukförsäkring som förebygger ohälsa och ger dem som blir sjukskrivna den rehabilitering de behöver.