Samverkan och systematiskt arbetsmiljöarbete en förutsättning för friska arbetsplatser

Arbetet låter oss använda våra förmågor och färdigheter och skapar en struktur och ett sammanhang i vardagen – inte minst ett socialt sammanhang med kollegor och en yrkesidentitet. För många är också utmanande och stimulerande arbetsuppgifter en viktig del av det egna välbefinnandet.

Men som uppmärksammas i två artiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter kan arbetet också leda till att vi blir sjuka. Särskilt när arbetet ställer höga krav på oss i form av att vi har en hög arbetsbelastning och begränsat inflytande över vårt arbete. Begränsat inflytande kan exempelvis bestå i att vi inte har möjlighet att styra hur vi lägger upp vårt arbete och strukturerar vår arbetstid med perioder av aktivitet och pauser. Eller att vi inte kan bestämma i vilken ordning vi utför olika arbetsuppgifter och hur vi utför dem. En hög arbetsbelastning kan bestå i att vi har alldeles för mycket att göra för att hinna med det på normal arbetstid, att man tvingas dra in på pauser och matrast. Det kan också vara att vi har alldeles för komplicerade arbetsuppgifter utifrån vår kompetens eller utifrån våra resurser i form av hjälpmedel och befogenheter.

Just balansen mellan krav i arbetet och kontroll över den egna arbetssituationen är en viktig faktor för hur vi mår på jobbet. En obalans med alltför höga krav i förhållande till resurserna leder, i enlighet med Töres Theorells krav-kontroll-modell, till ohälsa. Utöver en bra balans mellan krav och resurser måste vi ha en stöttande kultur runt omkring oss för att må bra av och på jobbet. Det handlar om att inte utsättas för mobbning eller kränkande behandling, och att få det stöd och hjälp från chefer vi behöver. Exempelvis med att prioritera mellan olika arbetsuppgifter och få stöd och uppmuntran om arbetet inte går som vi tänkt.

Att arbetsmiljön har stor betydelse för hälsan bekräftas också i TCO:s rapport Från riskfaktorer till friskfaktorer, där TCO har ställt frågor till långtidssjukskrivna tjänstemän som varit sjukskrivna i minst 90 dagar om deras arbetssituation tiden innan sjukskrivning och deras sjukskrivningsprocess.

Rapporten visar att riskfaktorer såsom hög arbetsbelastning, brist på inflytande över arbetet, uttröttning efter arbete, sömnsvårigheter och brist på stöd från chef är vanligt förekommande bland långtidssjukskrivna tjänstemän. Det finns också en tydlig jämställdhetsdimension. Långtidssjukskrivna kvinnliga tjänstemän är i högre utsträckning än manliga tjänstemän utsatta för riskfaktorer i arbetet.

Bland tjänstemän är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Tjänstemän som har blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa har också i högre utsträckning än de som blivit sjukskrivna av andra orsaker varit utsatta för riskfaktorer.

Arbetssituationen varierar också mellan olika sektorer. Långtidssjukskrivna tjänstemän som arbetar inom kommunal sektor har i högre utsträckning än tjänstemän som arbetar inom andra sektorer en hög arbetsbelastning och är i högre utsträckning utsatta för hot eller kränkande behandling.

En stor andel av sjukskrivningarna är också arbetsrelaterade. 43 procent av de långtidssjukskrivna tjänstemännen har blivit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterade faktorer. Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är i högre utsträckning än sjukskrivning på grund av andra orsaker arbetsrelaterad.

För att motverka att vi blir sjuka av vårt arbete måste riskfaktorer bli till friskfaktorer. Exempel på friskfaktorer är att man har en bra balans mellan krav och kontroll, och att det finns stöd och hjälp från arbetsgivare och chefer. Andra exempel är tillgång till en välfungerande företagshälsovård. Att det finns friskfaktorer på arbetsplatsen utmynnar ofta rent konkret till att det finns ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen där riskfaktorer i arbetsmiljön systematiskt identifieras och åtgärdas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Rent konkret kan det handla om att chef och medarbetare tillsammans går igenom vilka risker man har i den psykosociala arbetsmiljön – och sedan tar fram en gemensam plan för att hantera dessa, något som Gunnel Hensing lyfter fram i artikeln i Dagens Nyheter. TCO:s undersökning visar också att på arbetsplatser där det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete är tjänstemännen i lägre utsträckning utsatta för riskfaktorer i arbetet. En samsyn mellan arbetsgivare och anställda och effektiv samverkan är helt enkelt a och o för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.