Regeringen måste skjuta till pengar för att rusta samhället mot extremväder

Det är akut att minska utsläppen och mildra den globala uppvärmningen. Idag ökar utsläppen – trots att de borde minska – som en följd av regeringens politik. Vi måste vända den utvecklingen! Vid sidan av kraftfulla utsläppsminskningar måste vi rusta samhället mot de förändringar som redan sker. Det understryker också Ursula von der Leyen i sina riktlinjer för EU-kommissionen. Men vi i EU:s medlemsländer måste också göra vårt jobb. Inte minst eftersom klimatförändringarnas konsekvenser, jämte rubriker om extremväder i till exempel Valencia och Los Angeles, även sker på hemmaplan. Det handlar om ökade risker för långvariga skyfall såväl som långvariga värmeböljor. Vattenbrist och torka såväl som översvämningar. Ett exempel är Gävle, som än idag hanterar konsekvenserna av de omfattande översvämningarna 2021.

Just kommunerna har ett stort ansvar för att göra klimatanpassningar. Men många har inte kommit tillräckligt långt. Ett av flera problem har varit att kommunerna har svårt att bära kostnaderna själva, eftersom de också har ett omfattande ansvar för annan samhällsservice och välfärd. Klimatanpassningsutredningen som kom i måndags lämnade bland annat förslag om hur kostnaderna för att till exempel bygga vallar och andra åtgärder ska fördelas mellan stat, kommun och fastighetsägare.

Frågor om kostnader lämnas obesvarade

Nu kan inte förslagen dras i politisk långbänk, regeringen måste snabbt omsätta utredningens förslag till handling. Samtidigt räcker inte utredningens förslag. Trots att prislappen blir dyr fick utredningen enligt direktiven inte lämna förslag som ökar statens kostnader. Därför lämnas alltför många frågor om kostnader och finansiering obesvarade: 

Statens kostnader ökar. Utredningen föreslår ett ökat statligt ansvar för kustskydd, särskilt i södra Sverige där det finns en omfattande översvämningsrisk till följd av stigande havsnivåer. Det är bra att kommunerna inte ensamma ska ta ansvar för nationella intressen –för det handlar om stora summor konstaterar utredningen. Men hur ska det finansieras?   

Kommunernas kostnader ökar. En stor kostnad kommer fortsätta att ligga på kommunerna. För att kommunerna ska klara sina åtaganden framöver kommer det statliga stödet att behöva öka, vilket också utredningen pekar på. Men hur ska det finansieras?  

Enskildas kostnader ökar. Utredningen föreslår ny lagstiftning som tillåter en kommun att ta ut en avgift på upp till tio procent när kommunen vidtar åtgärder som gynnar fastighetsägare. Det kan bli stora summor som fastighetsägare och enskilda hushåll inte har, utan behöver låna mer. Men hur ska finansieringslösningarna se ut och vilka blir konsekvenserna? 

Det dyraste för enskilda fastighetsägare, kommuner, näringslivet och staten är att vänta med klimatanpassning. Staten kan inte stå för alla kostnader men TCO anser att statlig finansiering behövs för att öka tempot i klimatanpassningen. Regeringen behöver snabbt återkomma med förslag för att säkra den statliga finansieringen för klimatanpassning. 

Kompetensbrist ett hinder 

Förutom finansieringen är också brist på kompetens hos såväl beslutsfattare som myndigheter och kommuner ett hinder. Det handlar enligt utredningen om personal med rätt kompetens för att kunna ta fram beslutsunderlag och genomföra klimatanpassningsåtgärder. Det är en central fråga och TCO efterlyser en strategi kring hur kompetensförsörjningen för såväl klimatanpassning som klimatomställning ska säkras.  

Bra första steg att klimatsäkra äldreboenden 

Ett förändrat klimat och mer extremväder påverkar även människors hälsa och arbetsmiljö. Värmeböljor drabbar särskilt äldre och anställda i välfärden i till exempel vård och omsorg. Därför är det bra att utredningen föreslår ett skydd mot värmeböljor i särskilda boenden genom att det ska kunna sättas ett tak för högsta tillåtna inomhustemperatur i exempelvis äldreboenden. Det är ett viktigt skydd för äldre och ett steg för att anpassa arbetsmiljön till ett förändrat klimat. TCO har flera förslag för att hantera extremväder som påverkar arbetstagares arbetsmiljö och hade gärna sett att denna fråga hade fått större utrymme.  

Vi behöver öka takten i arbetet med klimatanpassning nu. Gör vi det inte leder det till höga kostnader för skador på exempelvis vägar och hus, påverkan på människors hälsa och arbetsmiljö, och det påverkar också vår civila beredskap. Det sistnämnda är en fråga som regeringen har högt på agendan och där hör också klimatomställning och klimatanpassning hemma. 

Läs mer om TCO:s förslag i det klimatpolitiska programmet.