Excellens behövs i hela landet

Arbetsmarknad, Omställning

Blogg

2023-12-05

Forskningsinvesteringar och utbildning av hög kvalitet är helt avgörande för Sveriges välstånd och fortsatta innovations- och konkurrenskraft. Det är också viktigt att samtliga lärosäten ges förutsättningar att bygga profilerade forskningsmiljöer och utbildning med stark forskningsanknytning. Det är två av TCO:s inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitik.

I slutet av 2024 presenterar regeringen sin forsknings- och innovationspolitiska proposition om den framtida forskningspolitikens inriktning. Lärosäten, myndigheter och organisationer har inbjudits att lämna synpunkter på forskningspolitiken och intresset var mycket stort – enligt uppgift lämnades drygt 300 inspel till departementet.

TCO vill se en långsiktig och kvalitetsdriven forskningspolitik där den grundläggande principen om forskningens frihet ständigt värnas. Kvalitet bör ligga till grund för resurstilldelningen och kvalitetsbegreppet bör även innehålla parametrar som samverkan och forskningens impact.

Mer resurser och ökat samarbete krävs för att återta ledartröjan inom arbetslivsforskning

Forskningspolitiken bör även fortsättningsvis ta sikte på breda och ämnesövergripande samhällsutmaningar. I övrigt har TCO inga detaljerade synpunkter på vilka specifika forskningsområden som bör prioriteras. Med ett undantag:

Som facklig centralorganisation vill TCO särskilt betona arbetslivsforskningens samhälleliga betydelse – inte minst i ljuset av den kompetensförsörjningsutmaning vi står inför och förväntningarna om ett längre arbetsliv. Arbetslivsforskning i bred bemärkelse – som innefattar både arbetsorganisation, arbetsmiljö, ledarskap och arbetshälsa – är idag spridd på olika lärosäten och inom olika discipliner. Om Sverige ska ha möjlighet att återta sin ledande position inom arbetslivsforskningen krävs både en resursförstärkning och ett utvecklat samarbete mellan de forskande organisationerna.

TCO vill se:

  • En långsiktig forskningspolitik där resurstilldelningen utgår från tydliga och transparenta kvalitetskriterier. Kvalitet bör även innefatta parametrar som graden av samverkan och forskningens impact.
  • En forskningspolitik som värnar forskningens frihet och oberoende från politisk styrning och kommersiella intressen.
  • En forskningspolitik som tar sikte mot breda ämnesövergripande samhällsutmaningar där arbetslivsforskningen utgör ett prioriterat område.

Höjda basanslag – för ökad kvalitet och attraktiva villkor

I den framtida forskningspolitiken vill TCO också se höjda basanslag för ökad kvalitet och attraktiva villkor för doktorander och forskare. De direkta anslagen, sk basanslag, är helt avgörande för lärosätenas möjligheter att bygga upp starka forskningsmiljöer och säkerställa kvalitativa utbildningar med stark forskningsanknytning.

Höjda basanslag ökar lärosätenas möjligheter att utveckla sitt arbetsgivaransvar och strategiska arbete för ökad attraktivitet - bland annat genom fler tillsvidareanställningar och tydligare karriärvägar Trygga, attraktiva villkor och tydliga karriärvägar för doktorander och forskare är en förutsättning för att Sverige ska kunna bedriva framstående forskning och kunna rekrytera och behålla framstående forskare.

TCO vill se:

  • Ökad andel basanslag i förhållande till totala forskningsintäkter. Höjda basanslag ger lärosäten reella möjligheter att både säkerställa grundutbildningar med stark forskningsanknytning och erbjuda den forskande personalen trygga och attraktiva anställningsvillkor.
  • Att utökade utbildningsuppdrag åtföljs av tillräckliga forskningsmedel som säkerställer utbildningens forskningsanknytning och kvalitet.
  • Att föregående propositions målsättning om att minska andelen visstidsanställningar inom högskolan bibehålls och följs upp.

Viktigt med excellenta forskningsmiljöer i hela landet

Forskningspolitiken ska enligt regeringen präglas av excellens och mot den bakgrunden betonar TCO vikten av excellenta forskningsmiljöer i hela landet. Sveriges forskningsresurser är idag starkt koncentrerade till de gamla universiteten vilket innebär att nyare lärosäten – som ofta bedriver värdefull forskning av stor betydelse och i nära samverkan med näringslivet – har sämre förutsättningar att bygga kompletta akademiska miljöer för utbildning och forskning.

TCO vill därför varna för risken att tolka excellensbegreppet alltför snävt. Om excellens i hög grad likställs med bredd och redan uppnådd forskningsvolym riskerar de skevheter i tilldelningen av forskningsmedel som redan finns att förstärkas.

Bilden av att forskningsmedlen i Sverige redan är allt för utspridda är i grunden felaktig. Fyra lärosäten mottar ungefär hälften av all den statliga forskningsfinansieringen, och enbart Karolinska Institutet har mer forskningsmedel än de 28 lärosäten som har minst, se Lärosäten och forskningsfinansiärer (lu.se).

TCO anser att samtliga lärosäten bör ges rimliga förutsättningar att både bygga starka och profilerade forskningsmiljöer och bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund. Det finns ett stort värde i att det finns såväl högre utbildning med stark forskningsanknytning som excellenta och profilerade forskningsmiljöer i hela landet. Därmed inte sagt att alla lärosäten kan bedriva excellent forskning inom alla områden – det krävs givetvis både profilering och specialisering för att uppnå excellens.

TCO vill se:

  • Tydliga uppdrag och rimliga förutsättningar för samtliga lärosäten att bygga profilerade forskningsmiljöer och utbildningar med god forskningsanknytning.
  • Ökat samarbete kring specialisering av både forskning och utbildning i syfte att dels främja excellens, dels ge studerande bästa möjliga tillgång till den senaste och bästa forskningen.
  • Stärkt samproduktion mellan lärosäten och näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället. Bland annat med en nationell finansieringsmodell likt KK-stiftelsens Expertkompetens, men med fokus på offentlig sektor.

Utvecklat utbildningsutbud för livslångt lärande

TCO efterfrågar också ett utvecklat utbildningsutbud för livslångt lärande. Vi vet att en välutbildad befolkning stärker tillväxt och konkurrenskraft, ökar social rörlighet och underlättar omställning. Återkommande undersökningar pekar också på att tillgången på kompetens är den viktigaste faktorn för forskning och utveckling. Till det kan läggas argumentet att forskning – för att få största möjliga impact – förutsätter välutbildade mottagare i såväl näringsliv som offentliga verksamheter.

Långsiktiga kunskapsinvesteringar och innovationer är helt enkelt avgörande, både för att skapa nya och mer kvalificerade jobb och för att individer ska kunna skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs för en kunskapsbaserad omställning. Men vi ser också att en arbetsmarknad i snabb förändring i kombination med omställningsstudiestödet kommer att ställa helt nya krav på utbildningsutbudet inom framför allt högre utbildning.

TCO vill se:

  • Att universitet och högskolor får tydliga uppdrag att utveckla utbildningsutbudet för yrkesverksamma. Detta blir än viktigare när omställningsstudiestödet ökar efterfrågan på vidareutbildning.
  • Att det avsätts utvecklingsmedel för att ta fram nya utbildningar och utbildningskoncept kopplat till livslångt lärande och vidareutbildning av yrkesverksamma.
  • Att det skapas ytterligare incitament för samverkan mellan lärosäten och åtgärder som öppnar upp och synliggör kurser och utbildningsmoment som idag finns inlåsta i program.

Läs hela TCO:s inspel till forsknings- och innovationspropositionen

Bild på Sofia Hylander

Utredare: utbildning och omställning

Sofia Hylander