”Regeringen sänder fel signaler”

Regeringen verkar ha gjort det till sin paradgren att så snart tillfälle ges rabbla upp alla tänkbara negativa konsekvenser av invandring. För ett par veckor sedan höll statsminister Ulf Kristerssons och migrationsminister Maria Malmer Stenergard en uppmärksammad pressträff som gick ut på att stolt deklarera att nettoinvandringen till Sverige nu är negativ. Den 22/8 argumenterar de på SvD Debatt för varför ökad invandring inte kommer lösa Sveriges problem med en åldrande befolkning.

Artikelförfattarna har rätt i att invandring inte är någon enkel lösning på de problem som en åldrande befolkning för med sig. Det finns ingen enkel quick fix på hur vi löser de demografiska utmaningar vi står inför. Men invandring är och har länge varit en del av pusslet för att klara kompetensförsörjningen. Så var fallet under 1990-talet när Sverige tog emot många flyktingar från Balkan likväl som under flyktingvågen för tio år sedan. Därför är det olyckligt att regeringen lägger fokus på åtgärder som håller tillbaka en både önskad och nödvändig ökning av arbetskraftsutbudet. 

Kristersson och Malmer Stenergard beskriver hur regeringen lägger om arbetskrafts­invandringen och vad som görs för att öka drivkrafterna att arbeta. Men de åtgärder som beskrivs riskerar att missa målen. Ekonomiska incitament som bidragstak, ett system för successiv kvalificering av välfärden och en skyldighet att flytta dit jobben finns kommer inte bidra till fler jobb eller minskad arbetslöshet mer än ytterst marginellt, något som även finanspolitiska rådet konstaterar i sin senaste årsrapport. Det behövs i stället andra åtgärder som inte enbart fokuserar på ekonomiska drivkrafter.

När arbetslösheten är hög och rekryteringsproblemen påtagliga – i näringslivet har var fjärde arbetsgivare svårt att hitta personal enligt KI-barometern – krävs satsningar på kompetens­försörjning. Det behövs en starkare betoning på vidare­utbildning mot bristyrken och ett tyngre fokus på åtgärder och insatser för att människor som står långt från arbets­marknaden, exempelvis de med svaga språkkunskaper, ska rustas för att kunna få ett jobb. Stärkt grundutbildning inklusive svenskundervisning, bättre möjligheter till yrkesutbildning och mer av personligt stöd liksom av arbetsplatsnära arbetsmarknads­insatser behövs för dem som står långt från arbetsmarknaden.

När det gäller möjligheten att kunna locka den arbetskraft som Sverige behöver är vilka framtidsutsikter vi erbjuder avgörande. Tillgång till välfärd, kommunikationer och bostad. Men också på vilket sätt man känner sig välkommen i samhället och tillåts vara en del av det. Vi vet att även högutbildade personer som har den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar många gånger har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Här behöver regeringen förstå vilka signaler deras politik sänder. Har målet om en bra integration blivit en icke-fråga? Här behöver regeringen ge svar.  

Svensk arbetsmarknad har alltid behövt kompetens från andra länder för att klara kompetensförsörjningen. Regeringen säger att de ställer om invandringen så att den blir bra för Sverige. Då har vi inte råd att prata om människor som jobbar här eller som vill komma hit och jobba som icke önskvärda. Att jubla över att färre vill komma till vårt land är en långsiktigt dålig strategi och sänder fel signaler. Sverige kan bättre. 

Therese Svanström, ordförande för TCO – tjänstemännens centralorganisation

Läs artikeln på SvD.