”Ett längre arbetsliv behöver bli möjligt”

Hälften av tjänstemännen inom TCO planerar att gå i pension i förtid, visar vår nya rapport.

Siffrorna är alarmerande. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samlar tolv fackförbund som organiserar bland annat socialsekreterare och sjuksköterskor i kommuner och regioner.

Om hundratusentals tjänstemän går i pension i förtid hotar det såväl kompetensförsörjningen som inbetalningarna till pensionssystemet. Det kommer dessutom att leda till sämre ekonomi för individen.

Såväl offentlig som privat sektor står inför stora rekryteringsutmaningar kommande årtionden. Behovet av kompetent arbetskraft är stort: till år 2032 kommer det att krävas ytterligare 265 000, medarbetare enligt beräkningar från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Svenskt Näringsliv. Politiker och arbetsgivare behöver ta dessa signaler på allvar för att inte riskera mycket långtgående negativa konsekvenser.

Pension vid 65 års ålder är en norm som är djupt förankrad på svensk arbetsmarknad. Det politiska beslutet att höja den så kallade riktåldern, som innebär att vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna, är en av de största förändringarna på svensk arbetsmarknad på decennier.

Många tjänstemän planerar att gå i förtid

Skälen för att successivt höja pensionsåldern är rimliga. Vi lever allt längre och det ställer ökade krav på personal i bland annat välfärden. Ett längre arbetsliv är också nödvändigt för att upprätthålla pensionssystemets principer.

När TCO har frågat tjänstemän i åldrarna 50 till 67 år om hur de ser på att arbeta till riktåldern eller längre svarar 52 procent att de planerar att gå i pension i förtid. En av de främsta orsakerna uppges vara brister i arbetsmiljön och den egna hälsan. Hög arbetsbelastning och andra påfrestningar som rör sociala relationer på arbetsplatsen är vanligt förekommande brister i arbetsmiljön.

En viktig anledning är också ekonomiska möjligheter att lämna arbetet tidigare. Dock är ekonomi sällan den enda orsaken. I många fall, särskilt bland kvinnorna, nämns ekonomiska möjligheter tillsammans med arbetsmiljö- och hälsorelaterade orsaker. Många har ett arbetsliv bakom sig med både fysiska och psykiska påfrestningar, vilket medför att de inte uppfattar det som möjligt att arbeta till en högre ålder. Den nuvarande arbetssituationen kan också kännas så krävande att tjänstemännen inte kan se någon annan lösning än att lämna arbetslivet.

Resultaten stämmer väl överens med det som Arbetsmiljöverket visar i sina återkommande undersökningar. Omkring två tredjedelar av tjänstemännen befinner sig i en stressig och psykiskt påfrestande arbetsmiljö, med alldeles för mycket att göra och låg känsla av kontroll.

Regering och riksdag behöver ge tillräckliga resurser

Arbetsmiljön har en avgörande betydelse för möjligheterna till ett arbetsliv i linje med de nya riktåldrarna för pension. Den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön måste vara hållbar under hela arbetslivet. Det räcker inte med att göra anpassningar under de sista åren före pensionering. Det behöver finnas möjlighet till kompetensutveckling och omställning vid behov, en balans mellan krav och kontroll i arbetet och möjlighet till flexibilitet, framför allt mot slutet av arbetslivet.

På samhällsnivå måste regering och riksdag agera för att ge välfärden tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag. Kommuner och regioner behöver långsiktiga planeringsförutsättningar och mer generella statsbidrag för att kunna skapa rimliga arbetsvillkor.

Ett längre arbetsliv behöver bli både möjligt och attraktivt. Stafettpinnen ligger nu hos arbetsgivare och politiker. Det är dags att skapa förutsättningar för att tjänstemän ska orka och vilja förlänga arbetslivet. Om frågan förbises kan bristen på personal i avgörande sektorer få mycket negativa, långtgående effekter för hela samhället.

Therese Svanström
Ordförande TCO Sverige

Helena Hellashjärta Magnusson
Ordförande TCO Göteborg

Läs artikeln på Dagens samhälle