Medvetenheten om stress har till slut nått Europa

Arbetsmiljö

Blogg

2023-05-24

Europa har gått från ensidigt fokus på fysiska arbetsmiljöproblem till att även fokusera på psykosociala frågor – och Sverige är i framkant med OSA-föreskrifterna och parternas gemensamma arbete med arbetsmiljö. Det blev tydligt under förra veckans högnivåkonferens om arbetsmiljö, skriver TCO:s arbetsmiljöutredare Martine Syrjänen Stålberg.

Arbetsmiljöexperter och regeringsrepresentanter från hela Europa samlades förra veckan i två dagar i Stockholm – för att vid Mälarens glittrande spegel ha högnivåkonferens om arbetsmiljöfrågor. Detta med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet. Konferensen var den första ”stocktaking summit” om occupational safety & health (OSH) någonsin. Syftet var att halvtidsutvärdera den europeiska arbetsmiljöstrategin och implementera de nationella nollvisionerna.  

De psykosociala frågorna nu på arbetsmiljöagendan i Europa

Det märktes en påtaglig skillnad mot tidigare i attityden till arbetsmiljöfrågorna. Europa börjar komma ikapp Sverige och Norden gällande de psykosociala frågorna. Ända fram till nu har majoriteten av de europeiska länderna fokuserat främst på fysiska arbetsmiljöproblem, men nu deklarerade EU-kommissionären Nicolas Schmit att ”mental health” måste hanteras även i ”the world of work”. Det var väl på tiden! Bilden av arbetslivet som pressat, stressat, överlastat, med för många arbetstimmar och för lite återhämtning återberättades från varje hörn av vår kontinent.

Dags att gå från individ- till organisationsfokus

Det som återstår för övriga europeiska länder är att styra om individfokuset för de psykosociala frågorna till ett organisatoriskt och socialt perspektiv (OSA). Först då blir det tydligt vad som går att göra på arbetsplatserna och vad arbetsgivaren faktiskt kan påverka. Sverige var också i samma läge, innan OSA-föreskrifterna för 7 år sedan fick oss att fokusera mer på arbetsbelastning, balans mellan krav och resurser samt se de arbetsrelaterade risk- och friskfaktorerna i stället för att grotta i de individuella psykologiska bitarna. Att själv lära sig egen stresshantering hjälper inte, om man kommer tillbaka till den arbetsplats som genererade stressen samt samma ohälsosamma arbetskultur.

På så sätt var det bra att högnivåmötet hölls under Sveriges EU-ordförandeskap, så att vi kunde peka i den riktning som fungerat för oss. Flera diagram med staplar för respektive EU-land visades. Sverige ofta låg i topp, till exempel gällande frekvens av handlingsplaner för psykosociala risker. Dock sträckte sig den svenska – högsta – stapeln endast till 50 % (2019), vilket betyder att vi har lång väg kvar till dess att OSA-frågorna hanteras överallt på våra arbetsplatser. Efterlevnad av OSA-föreskrifterna och balans mellan krav och resurser är det minsta som behövs. Att dessutom kunna och orka jobba längre är på tapeten, men så länge de stressrelaterade problemen till följd av arbetsbelastning mattar ut arbetstagare, så är det inte hållbart med konceptet ett längre arbetsliv.

Vår svenske arbetsmiljöguru, professor Töres Theorell slog fast att den avgörande nyckelfaktorn för god psykosocial hälsa är att arbetstagare upplever kontroll över sin arbetssituation, både gällande exempelvis arbetsbelastning, arbetstider och personlig skyddsutrustning.

Utöver ”mental health” avhandlades ytterligare områden:

  • Nollvisionen för arbetsrelaterade dödsfall, olyckor och sjukdom. Visionen omfattar inte längre ”bara” dödsfall på jobbet, utan även långtidsverkande faktorer, som kemikalier och partiklar, och stressrelaterade fall samt självmord, till exempel kränkande särbehandling. Jätteviktigt för svenska tjänstemän.
  • Klimatförändring och värmeböljors inverkan på arbetsmiljön. Behövs värmehantering i Sverige? Alla i arbetsmiljöbranschen känner igen frågan Hur varmt får det vara på jobbet? Såväl samhälle som företag och individer behöver vara förberedda på en bredd av utmaningar, kriser och förändringar. Förändringar behöver riskbedömas, hanteras, utbildas i och omhändertas – vare sig det gäller varma arbetsplatser, arbete i stekande sol, översvämningar, bränder eller smittspridande pandemier.
  • Nationella strategier inom arbetsmiljöområdet och ländernas implementering av EU-strategin. 21 medlemsländer har initierat nationella arbetsmiljöstrategier, och under seminariet nämndes Sveriges strategi som ett gott exempel.

Minister Brandberg underströk parternas betydelse för arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöministern Paulina Brandberg bidrog med anföranden om att flera av de värsta riskerna i arbetsmiljön har förbättrats, men att hot och våld i arbetslivet ökar och att kvinnor drabbas värre än män. Hon betonade arbetsmarknadens parters stora betydelse i arbetsmiljöarbetet – både i den sociala dialogen på europeisk nivå, och i respektive nation – och hur stolt hon var att dela scen med dessa. Ministern deltog också i det gemensamma studiebesöket i en finskinspirerad ”säkerhetspark” inom byggbranschen, där riskmedvetenhet, god ergonomi, säkerhetskultur och att ha roligt på jobbet förmedlades på ett positivt sätt av engagerade och kunniga personer. Rekommenderas!

Medarbetaren i centrum och ”happiness at work”

Något som många var överens om var vikten av att sätta medarbetaren i centrum. Jobb kan innebära både risk- och friskfaktorer. Formeln för den goda arbetsmiljön stavas förebygga, skydda, främja och stötta. Komplettera med samverkan med berörda och skyddsombud och addera respekt och positiv organisationskultur, så kan ”happiness at work” (som några centraleuropeiska ministrar talade om med värme) bli verklighet.

Bild på Martine Syrjänen Stålberg

Utredare: arbetsmiljö

Martine Syrjänen Stålberg