Varför jobbar tjänstemän längre?

Drygt fyra av tio av tjänstemän i åldern 50–67 år planerar att arbeta till riktåldern eller längre. Av dessa tänker sig två tredjedelar lämna arbetslivet vid riktåldern och en tredjedel att arbeta efter riktåldern.  

Ekonomi, kompetens och arbetsuppgifter  

”Ekonomiska orsaker” är den främsta anledningen till att man tänker jobba till riktåldern eller längre. Det svarar 62 procent av tjänstemännen. Men ekonomiska orsaker är sällan den enda anledningen. För nästan 200 000 tjänstemän är de tre viktigaste faktorerna, utöver ekonomin, att ens kompetens tas tillvara, att arbetsuppgifterna är relevanta och att man kan ha flexibla arbetstider. 

37 procent svarar att tillvaratagen kompetens och expertkunskap motiverar till att arbeta längre. Det gäller särskilt för exempelvis chefer, ingenjörer och tekniker. 28 procent svarar att arbetsuppgifterna är av betydelse för planerna att arbeta till riktåldern eller längre. Det gäller främst för de med konstnärligt arbete, men även här i större utsträckning för chefer, och naturvetenskapliga och tekniska yrken. 

Flexibla arbetstider motiverar 18 procent att jobba längre. IT-specialister, naturvetare och tekniker är några av de yrkeskategorier som i störst utsträckning motiveras av flexibla arbetstider. 

Vanligaste yrken att vilja jobba längre inom 

Regionsektorn sticker ut där sammanlagt hälften av tjänstemännen som är regionanställda planerar att jobba till riktåldern eller längre. ”Konstnärligt arbete” är den yrkeskategori där de flest tjänstemän tänker sig förlänga arbetslivet till riktåldern eller längre. Ungefär lika högt hamnar ”Övriga yrken inom hälso- och sjukvård”, som inkluderar bland annat läkare, tandläkare och sjukgymnaster, men också veterinärer, apotekare och optiker. Även inom kontakt- och klientyrken som psykolog och socialsekreterare förekommer det att vilja jobba längre. Det är också tydligt inom naturvetenskapliga och tekniska yrken.