Små arbetsgivare behöver extra stöd i arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljö

Blogg

2020-02-20

Friska arbetsplatser uppstår inte av en slump utan är något man behöver jobba med systematiskt. I Sverige har vi en modell där skyddsombud utses och representerar arbetstagarna. Ulrika Hagström, utredare inom arbetsmiljö går igenom det grundläggande kring skyddsombud och regionala skyddsombud.

Arbetsmiljöarbete varför?

Det finns många anledningar till att lägga tid och energi på att få till en bra arbetsmiljö. Ingen ska behöva riskera sin hälsa i arbetet, och arbetsgivare behöver friska medarbetare. Engagerade medarbetare som har inflytande över arbetet skapar dessutom ett mervärde i alla verksamheter.

Arbetsmiljöarbete hur? 

Friska arbetsplatser uppstår inte av en slump. Om man vill ha en bra arbetsmiljö, behöver man jobba systematiskt, det vill säga med rutiner för att uppmärksamma risker, åtgärda dem och följa upp. Arbetsmiljöansvaret ligger på arbetsgivaren, men arbetsmiljöarbetet det måste ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare för att bli bra. 

Vem utser skyddsombud?

Skyddsombud är arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor både för ordinarie och inhyrd personal. Skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som det också kallas, utses av den fackliga organisation som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation väljs skyddsombud av arbetstagarna själva, men alltid utan inblandning av arbetsgivaren.

Varför utser facket skyddsombud?

Oavsett hur skyddsombuden utses är det nödvändigt att de får utbildning för sitt uppdrag, så att de vet hur de ska handla i olika situationer. Ett fackligt valt skyddsombud/arbetsmiljöombud har en trygghet i att hon alltid kan söka stöd och råd hos sin organisation. Tack vare det undviks också eventuella misstag på ett tidigt stadium.

Vad är regionalt skyddsombud (RSO)?

Fackliga organisationer för privat anställda kan även utse regionala arbetsmiljöombud. Dessa fungerar som ambulerande skyddsombud vars huvudsakliga uppgift är att aktivera och stödja arbetsmiljöarbetet, framförallt på mindre arbetsplatser där man behöver hjälp med att komma igång och med att veta vad man ska göra.
Regionala skyddsombud kan träda in när det lokala skyddsombudet behöver stöd eller på arbetsplatser där det inte finns en skyddskommitté. De har också i uppgift att se till att lokala skyddsombud utses.

Småföretagares behov i arbetsmiljöarbetet

Eftersom ett regionalt skyddsombud verkar hos flera arbetsgivare får de erfarenhet från många olika arbetsplatser inom samma bransch, vilket gör dem till en mycket användbar resurs i arbetsmiljöarbetet.

När den europeiska arbetsmiljömyndigheten EU-OSHA genomförde en stor intervjustudie med småföretagare om vad de behöver för att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete, framkom särskilt tre punkter som önskvärda ur företagarnas synvinkel: (1)en personlig kontakt, (2)med specifika kunskaper om företagets bransch, (3)och som inte kostar pengar för företagaren att anlita. 

Småföretagare vill generellt gärna ha kontakt med någon som kan hjälpa dem med hur de konkret ska gå tillväga, hellre än att bli hänvisade till var de kan finna information om sitt ansvar. Flera av TCO:s fackförbund berättar att många arbetsgivare i första hand väljer att vända sig direkt till de regionala skyddsombuden när de har frågor om vad de ska göra i arbetsmiljöarbetet.
Detta sammantaget är troligen förklaringen till varför modellen med regionala arbetsmiljöombud står sig som den mest effektiva vid EU-kommissionens internationella jämförelse (nedladdningsbar pdf) av olika system för arbetsmiljöarbete.

RSO-modellen är kostnadseffektiv och redovisas årligen

Med tanke på att de regionala skyddsombuden gör 55 - 60 000 besök om året är det anmärkningsvärt hur få klagomål de får. Antalet besök kan jämföras med Arbetsmiljöverkets 3000 - 5000 besök om året på mindre företag.
För staten är modellen med regionala skyddsombud mycket kostnadseffektiv jämfört med om Arbetsmiljöverket skulle sköta samma sak via egna inspektörer eller rådgivare, eftersom fackförbunden själva skjuter till mer än hälften av kostnaden för verksamheten med RSO.
De samlade RSO-medlen, det vill säga både statsbidraget och förbundens egeninsats, redovisas årligen av respektive centralorganisation till Arbetsmiljöverket, genom underlag som är granskade och godkända av auktoriserade revisorer.
Fackförbunden väljer att bidra till kostnaden för regionala arbetsmiljöombud som säkerställer att ett arbetsmiljöarbete kan bedrivas även på små arbetsställen utan eget huvudskyddsombud eller skyddskommitté, för att alla arbetstagare ska ha rätt till säkra, hälsosamma och utvecklande arbeten oavsett arbetsgivare.

Bild på Ulrika  Hagström

Tidigare utredare: arbetsmiljö och frågor om lika möjligheter i arbetslivet

Ulrika Hagström