Var är de skarpa åtgärderna för bättre arbetsmiljö?

Positivt att verksamhet för regionala skyddsombud kan fortsätta

De viktiga arbetsmiljöbesöken som de regionala skyddsombuden (RSO) genomför på landets småföretag, kan fortsätta även under den här mandatperioden. Det statliga bidraget för RSO-verksamheten blir 112 miljoner kronor. Det betyder att förebyggande och efterhjälpande arbetsmiljöinsatser kan prioriteras på de företag som behöver det mest.

RSO bidrar med arbetsmiljökunskap, samverkar med arbetsgivaren, riskbedömer, företräder de anställda, försöker få sjukskrivna tillbaka i arbete och hjälper till att utse lokala skyddsombud – kort sagt, en katalysator för att komma igång med arbetsmiljöarbete lokalt. Det är centralt för att minska arbetsrelaterade skador, olyckor, dödsfall och öka trivsel och psykosocialt välmående – vilket går i linje med regeringens budgetförklaring.

Arbetsmiljöbesök görs på cirka 450 000 arbetsplatser i landet årligen, av erfarna och kompetenta RSO från fackförbunden. Det är vi på TCO mycket stolta över.

Viktigt att stärka Arbetsmiljöverkets kärnverksamhet

Det är bra att den nya regeringen ställer sig bakom den befintliga arbetsmiljöstrategin, som gäller fram till 2025, och att strategin ses som ”en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå målet för arbetslivspolitiken."

Det är även positivt att Arbetsmiljöverket får ökat anslag, bland annat för att motverka arbetslivskriminalitet och hantera det nya visselblåsaruppdraget. För myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, sker inga förändringar i anslagets storlek. Från TCO:s sida betonar vi vikten av fortsatt och relevant arbetsmiljöforskning, samt att Arbetsmiljöverket stärks i sin kärnverksamhet – att inspektera arbetsmiljöer.  

Saknas åtgärder för arbetsrelaterade besvär

Regeringens budgetproposition presenterar grafer och diagram med fakta som också bekräftas i TCO:s undersökningar om tjänstemännens arbetssituation. Bland annat att hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär och att trötthet och värk är de vanligaste arbetsrelaterade besvären som yrkesverksamma upplever.

Regeringen konstaterar också mycket riktigt att kvinnor i högre grad än män lider av arbetsrelaterade besvär som bland annat huvudvärk, oro eller ångest, trötthet och sömnstörningar. Nära nio av tio kvinnor anställda i regioner besväras av trötthet till följd av arbete skriver regeringen i budgetförslagets resultatdel. Mot bakgrund av detta finns det goda skäl att efterlysa skarpare åtgärder för att få bukt med dessa arbetsrelaterade folkhälsoproblem.