”Fel att misstänkliggöra tjänstemännen”

I Sverige finns det cirka 900 000 offentliga tjänstemän. Det handlar bland annat om tulltjänstemän, vårdpersonal, socialsekreterare, myndighetshandläggare, poliser och djurskyddskontrollanter. De jobbar på vårt gemensamma uppdrag, i demokratins tjänst. De upprätthåller lag och ordning, och står i första linjen mot organiserad brottslighet. De räddar liv och lindrar lidande. De fattar svåra beslut om familjer och barn. Allt detta ska de göra i enlighet med de lagar och förordningar som riksdag och regering har stiftat.

Samtidigt är tjänstemän ofta mycket utsatta, och det riskerar att än mer bidra till svårigheter att rekrytera till den offentliga förvaltningen och välfärden. Till det kan läggas brist på resurser som leder till underbemanning och arbetsmiljöproblem.

Tjänstemän i offentlig sektor drabbas också mer än andra av hot och våld från exempelvis patienter, klienter och andra medborgare. Närmare var fjärde offentliganställd tjänsteman har utsatts för hat, hot och våld de senaste fem åren, enligt en färsk rapport från TCO. Det är ett allvarligt arbetsmiljöproblem, men också ett hot mot demokratin.

Det ser också regeringen. När statsminister Ulf Kristersson talade på TCO:s kongress den 9 maj i år sade han: 

”När journalister, socialsekreterare och blåljuspersonal hotas för att de gör sitt jobb, så måste resten av samhället agera å deras vägnar. Vi talar om demokratins gränssoldater. Ytterst är ett hot mot dem ett hot mot oss alla.” 

Utan tjänstemännen fungerar inte demokratin

Det är mycket träffande - utan tjänstemännen fungerar inte demokratin. Just därför är jag djupt bekymrad över att regeringen samtidigt misstänkliggör tjänstemännen genom att antyda att de är politiska aktivister och korrupta och därför vill utöka tjänstemannaansvaret.

Förslaget om ett utökat tjänstemannaansvar – det vill säga att offentligt anställda i större utsträckning än i dag ska kunna åtalas om de begår tjänstefel – återfinns i Tidöavtalet. Tidigare har skilda argument framförts för ett utökat tjänstemannaansvar. Till exempel att tjänstemän driver en egen agenda, snarare än agerar opolitiskt och sakligt. Ett annat argument har varit att det ska göra förvaltningen mer effektiv.

Senare har regeringsföreträdare motiverat det med att den offentliga välfärden har infiltrerats av kriminella, att straffen för korruption ska ses över och att ett utökat tjänstemannaansvar samtidigt ska utredas.  

Sådana problemen vore naturligtvis illavarslande, men ett utökat tjänstemannaansvar kommer med största sannolikhet missa målet. 

Det är givetvis oerhört allvarligt när kriminella hotar tjänstemän. Men det är inte främst de som gör det, enligt en granskning av Riksrevisionen från november 2022. Istället är det vanligast att det är personer med psykiska besvär, personer i en desperat situation eller med rättshaveristiskt beteende.

Lågt stöd för utökat tjänstemannaansvar

I en ny Novus-undersökning som TCO låtit genomföra finns inte heller något stöd för att ett utökat tjänstemannaansvar skulle leda till en mer effektiv förvaltning. Endast 11 procent av de yrkesverksamma tror det. Mer än hälften tror istället att ett utökat tjänstemannaansvar kan leda till mer försiktighet och möjligen långsammare handläggning. Många tror också att det kan leda till att tjänstemän undviker vissa arbetsuppgifter för att undgå ansvar.

Därutöver finns redan idag möjlighet att utkräva ansvar från tjänstemän som begår fel vid myndighetsutövning. Den som begår ett fel eller brott i tjänsten kan bli varnad, avskedad eller dömd till en straffrättslig påföljd. 

Regeringens retorik är således olycklig, eftersom den riskerar att misstänkliggöra alla tjänstemän och ge bilden av att den som begår ett fel inte kan bli straffad. Det  skadar tilliten till våra samhällsinstitutioner. 

Skadan på demokratin kan dessutom bli större än så om ett utökat tjänstemannaansvar blir verklighet.  

Det innebär en överhängande risk för en förvärrad osäkerhets- och tystnadskultur i den offentliga förvaltningen. Tystnadskultur förekommer redan idag inom både staten och polisen och det i sig kan göra att man drar sig för att påtala brister och att visselblåsa. Handläggningstider riskerar därutöver att öka för att tjänstemännen är rädda att göra fel och därför tar längre tid på sig att fatta beslut. Dessutom kan ett utökat tjänstemannanasvar förvärra kompetensbristen i yrken där det redan är svårt att hitta personal.

Lösningen är bättre förutsättningar

Lösningen är i stället att ge tjänstemän bättre förutsättningar. De ska med stor integritet göra professionella bedömningar och fatta välavvägda och korrekta beslut. De ska agera sakligt, opartiskt och oberoende. För att göra detta behöver de vara modiga, trygga och kompetenta.  

Det politiska vägvalet är i grunden enkelt: Stärk tjänstemännen, så stärker vi demokratin. TCO har tre konkreta förslag som skulle stärka tjänstemännen som demokratibärare:

1. Regeringen måste ta fram en nationell strategi mot hot och våld i arbetslivet. Den bör innehålla både initiativ till lagändringar och andra åtgärder på olika nivåer inom offentligheten och samhället.
   
   
2. Svensk lag måste slå fast allas rätt till ett arbetsliv fritt från hot, våld och trakasserier. Reglerna kring hot och våld i yrkeslivet behöver stärkas i arbetsmiljölagstiftningen, diskrimineringslagen och straffrätten.
   
   
3. Regeringen måste ta initiativ till en förbättrad och utökad utbildning för både stats- och kommuntjänstemän. Den bör genomföras för såväl nyanställda som övriga anställda. Syftet bör vara att anställda ska ha kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har i sin roll som tjänsteman inom statlig och kommunal verksamhet. Utbildningen måste hålla hög kvalitet och ha tillräckligt med resurser.  Det skulle stärka tjänstemännens kompetens och ställning samt öka förtroendet för den offentliga förvaltningen.
   
   

Min fråga till statsminister Ulf Kristersson är följande: Är du beredd att ompröva din ambition att införa ett utökat tjänstemannaansvar och i stället vidta åtgärder som stärker ”demokratins gränssoldater”?

Therese Svanström, ordförande TCO 

Läs artikeln i Svenska Dagbladet.