Nej till angiveri
Demokrati
Artikel
Att personer inom offentlig verksamhet som arbetar med helt andra saker än att se till att rätt personer befinner sig i landet – som hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst – skulle vara skyldiga att anmäla personer som befinner sig olovligen i Sverige är en dålig idé av flera skäl. Det strider mot yrkesetiken, utmanar mänskliga rättigheter, skulle försämra tilliten i samhället och utvidga skuggsamhället. En angiverilag hör inte hemma i en modern demokrati som Sverige.
En angiverilag är en dålig idé
I slutet av november ska den utredning som regeringen har tillsatt presentera hur ett förslag på en så kallad informationsplikt skulle kunna införas i Sveriges. Förslaget kan komma att innebära att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla till Polisen och Migrationsverket när de misstänker att någon de träffar i arbetet inte har rätt att vistas i Sverige. Vi väljer att kalla förslaget för vad det är: en angiverilag. I praktiken skulle det innebära att sjuksköterskan kan behöva ange personen de nyss vårdat på akuten eller att socialsekreteraren tvingas rapportera familjen som den nyss har hjälpt i en svår situation.
TCO:s utgångspunkt är att Sverige har en reglerad invandring och att den måste respekteras. En del i detta är att de som inte har rätt att stanna måste lämna landet. Men det är inte vårdpersonalens, socialsekreterarnas eller arbetsförmedlarnas uppgift att se till att det sker.
TCO är emot att en angiverilag införs
En angiverilag strider mot yrkesetiken
Som sjuksköterska, socialsekreterare eller lärare är det ditt jobb att stötta, hjälpa och bygga en förtroendefull relation, inte att agera gränspolis.
En angiverilag riskerar att bidra till att skuggsamhället växer
Risken är stor att de som är i behov av stöd och hjälp, barn inte minst, inte söker sig till exempelvis sjukvård eller socialtjänst när de vet att sjuksköterskan eller socialsekreteraren kommer ange dem till Migrationsverket eller polisen. Det kommer innebära att det skuggsamhälle – som partierna bakom Tidöavtalet vill bekämpa – kommer att växa i stället för att krympa.
En angiverilag strider mot grundläggande mänskliga rättigheter
En angiverilag skulle sannolikt bryta mot grundläggande mänskliga rättigheter, som rätten till utbildning och vård. Det kan också utgöra ett brott mot den universella mänskliga värdegrunden om alla människors lika värde.
En angiverilag skulle skada tilliten i samhället
Givetvis ska de som får avslag på till exempel en asylansökan, också lämna landet, men vi vill inte bidra till att bygga upp ett samhälle där tjänstemän som ska stå för trygghet och stabilitet får uppdraget att ange andra. Börjar vi vandra den vägen så tror vi att det kommer påverka tilliten till det allmänna i stort. Idén om att införa ett regelverk som bygger på att hela den offentliga sektorn blir ett migrationspolitiskt verktyg där man ska ange varandra, är en dålig idé.
En angiverilag kan leda till rekryteringsproblem i välfärdssektorn
Tjänstemännen kommer följa de regler och lagar som finns, men vill vi ha fler sjuksköterskor och socialsekreterare till exempel så ska det inte från politiskt håll införas krav som sannolikt gör att färre söker sig till, eller lämnar, dessa yrken. Det här kan leda till kompetensförsörjningsproblem inom välfärdssektorn.
En angiverilag ökar risken för diskriminering
Människor riskerar att misstänkliggöras på grund av sitt utseende eller var de uppfattas komma ifrån, oavsett om de har rätt att vistas i Sverige eller inte.
Angiverilagen är en riktigt dålig idé
Angiverilagen är en riktigt dålig idé
Den så kallade angiverilagen som regeringen vill införa i offentlig sektor riskerar att minska tilliten till offentlig sektor och försvårar tillitsfulla relationer mellan människor på arbetsplatsen och i samhället. Det är en riktigt dålig idé som bygger på en oförsvarbar syn på våra medmänniskor.
Tisdagsklubben: Vad gör en angiverilag med Sverige?
Tisdagsklubben: Vad gör en angiverilag med Sverige?
Det finns många obesvarade frågor om hur denna angiverilag ska fungera. Vad händer med den tjänsteman som inte ställer frågan om personen på andra sidan skrivbordet eller i sjukhussängen befinner sig lovligt i landet? Vad händer om man underlåter att rapportera att någon gör det? Ska den tjänstemannen straffas, och av vem?
Therese Svanström medverkade på Tisdagsklubben om en angiverilag.
1 av 5 offentliganställda byter hellre jobb än anger papperslösa
1 av 5 offentliganställda byter hellre jobb än anger papperslösa
Enligt en undersökning kommer 275 000 offentlighetsanställda byta jobb och 102 000 riskerar hellre fängelse än följer angiverilagen. Förslaget om angiveriplikt bör skrotas, skriver Therese Svanström, TCO, tillsammans med Civil Right Defenders, Saco och Fremia i Aftonbladet.
Jurist
Lise Donovan
Relaterat
Demokrati
TCO:s remissvar på SOU 2024:55 En översyn av 23 kap. brottsbalken
TCO synpunkter är på förslaget om frivilligt tillbakaträdande genom anmälan till myndighet och på förslaget om...
Demokrati
TCO:s remissvar på delbetänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter SOU 2024:63
TCO anser att det är viktigt att eftersträva att myndigheter ges goda kontrollmöjligheter över hur de offentliga...
Demokrati
Angiverilagen – vad händer nu?
Förra veckan presenterades utredningen om informationsplikt. Det är bra att personal inom vård, skola och...