Släpp tankarna på ett svenskt DOGE, Jimmie Åkesson

Demokrati

Debattartikel

2025-02-14

Att svara ja på frågan om vi ska göra samma sak i Sverige som det Elon Musk är satt att genomföra i USA, att alltså skära bort vad som bedöms vara onödiga utgifter, är ett ogenomtänkt uttalande. Det skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Publicerat i Altinget 14/2 2025.

Det är lätt att peka fingret mot förvaltningen och det arbete tjänstemännen utför, det är lätt att hävda att tjänstemännen inte är effektiva nog, att de måste straffas hårdare om de begår fel i tjänsten och svepande kalla dem för aktivister. Men det görs ofta utan belägg för påståendena och utan att reflektera över vad det skulle innebära för samhället i stort om antalet tjänstemän i den svenska förvaltningen kraftigt minskade.

Sverige är inte USA

Sverige är inte USA. Men även vi måste vara uppmärksamma på om politiska ledares retorik hjälper eller stjälper tjänstemännens samhällsbärande uppdrag. Att tro att färre tjänstemän skulle vara svaret på hur vi bäst organiserar Sverige är naivt. 

Frågan vi måste ställa oss är vilket samhälle vill vi ha. Det Jimmie Åkesson verkar glömma när han uttalar sig är att Sverige som land gynnas av att vi har hög tillit både i och till förvaltningen. Hur tråkigt det än kan låta. Men just det där med tillit, det som andra kallar för det nordiska guldet kan vi inte ta för givet. Värdet av vårt guld urholkas av påståenden som saknar stabil grund i verkligheten. Ord så väl som handling spelar roll, och tjänstemännen påverkas av hur politiken uttrycker sig och vilka lagförslag de initierar.

För det första: Politiker pratar ofta om att återinföra tjänstemannaansvaret, som om det vore bortplockat när det i själva verket i hög grad är verksamt. Du kan som tjänsteman dömas för tjänstefel och då få böta eller i särskilt allvarliga fall dömas till fängelse. Du riskerar dessutom att förlora jobbet och få betala skadestånd. 

För det andra: Det hävdas ofta från politiskt håll att det är ett problem att få döms för tjänstefel. Att säga det innebär att man inte verkar förstå lagstiftningens konstruktion fullt ut. När fel begås i tjänsten, då gäller samma regler och lagar för tjänstemännen som för övriga befolkningen. Tjänstefelsparagrafen är ett extra straffrättsligt ansvar i de fall ett fel begåtts men annan lagstiftning inte är tillämplig. Det visar att vi ställer högre krav på tjänstemännen att de i enlighet med sitt ansvarsfulla uppdrag ska agera korrekt, med integritet och i enlighet med lagar och regler i sin myndighetsutövning.

Och för det tredje: Vi stöter även på uttalanden om att det ska finnas en utbredd aktivism inom tjänstemannakåren. Vi möter den från politiska företrädare, i utredningar och från andra samhällsaktörer. Det handlar om vilka engagemang en tjänsteman kan ha på sin fritid. Men trots att argumentet används som någonting negativt som behöver motverkas kan ingen vare sig definiera problemet eller berätta hur stort detta påstådda problem är. Likväl används det som argument för att förändringar behöver komma till lagstiftningsvägen. Vilket skapar stor osäkerhet och oro hos tjänstemännen och skadar dessutom allmänhetens tilltro till verksamheten. 

Ha en seriös debatt

Utan tjänstemännen påverkas hela samhället. Utan dem riskerar vi glesa operationssalar, polisstationer, och långsammare utveckling av vägar och järnväg. Vi riskerar långa köer på socialkontoren och Arbetsförmedlingen. Men vi måste utgå från fakta och ha en seriös debatt och inte slänga oss med påståenden som saknar grund. Ingen vinner på att samhället beskrivs på ett felaktigt sätt. Inte tjänstemännen, inte allmänheten, inte demokratin - ingen. Inte heller du Jimmie Åkesson. 

Bild på Therese  Svanström

TCO:s ordförande

Therese Svanström