Föräldrapenning och föräldraledighet under barnens två första år

Sverige har en generös och på många sätt bra föräldraförsäkring. Den gör det ekonomiskt möjligt för föräldrar att vara lediga från arbetet för att ta hand om sina barn. Vi har även en föräldraledighetslag som reglerar hur länge föräldrar har rätt att vara föräldralediga eller gå ner i arbetstid både med och utan att samtidigt ta ut ersättning från föräldraförsäkringen. 

 

Reglerna för föräldraförsäkringen och föräldraledighetslagen gör det möjligt att sprida ut föräldrapenningdagarna. Föräldrar kan välja längre perioder med föräldraledighet mot att ta ut lägre ersättning, det vill säga ta ut ersättning för färre antal dagar än de är föräldralediga.

Kvinnor och män delar inte lika på föräldrapenningen totalt sett. Hur jämställt föräldrapenninguttaget är skiljer sig mellan tiden före och efter förskolestart som oftast sker när barnet är mellan ett och drygt två år. Efter barnets tvåårsdag, däremot, delar män och kvinnor relativt jämställt på föräldrapenninguttaget. Men det är innan förskolestart som de flesta föräldrapenningdagarna tas ut och under den tiden står kvinnor för 80 procent av dagarna. Män tar alltså endast ut en 20 procent av föräldrapenningdagarna som tas ut innan barnets tvåårsdag. Hela tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut under barnets första två år och en fjärdedel av dagarna sprids ut mellan barnets tvåårsdag och åttaårsåldern.

 

Utvecklingen har varit positiv över tiden. Att män tog 20 procent av föräldrapenningdagarna som togs ut innan tvåårsdagen för barn födda 2015 kan jämföras med att männens andel var 15,9 procent för barn födda 2006. 

 

 

Registerstatistik visar alltså att pappor successivt tar allt fler föräldrapenningdagar över tid. Men statistiken över antal uttagna föräldrapenningdagar visar inte hur länge föräldrar faktiskt är föräldralediga och borta från arbetet i sammanhängande tid. Det är en viktig faktor att ta hänsyn till när man analyserar och diskuterar hur man ska komma till rätta med skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till ekonomisk jämställdhet som löner och pensioner.

 
TCO har med utgångspunkt i statistiken över uttagna föräldrapenningdagar och en tidigare enkätundersökning av Försäkringskassan gjort uppskattningar av hur länge en förälder faktiskt har varit föräldraledig och därmed frånvarande från sitt arbete runt om i landets kommuner.

 
Våra uppskattningar visar på riksnivå att kvinnor med barn födda 2015 i genomsnitt var borta från jobbet 14,5 månader på grund av föräldraledighet fram till barnet fyllde två år. Män med barn födda 2015 var i snitt hemma 3,8 månader innan barnet fyllde två år.

 

 

En kvinna är alltså i genomsnitt borta från jobbet 14,5 månader de första två åren. Det blir väldigt långa perioder borta från arbetet och arbetslivet för kvinnor som får barn och särskilt för de kvinnor som får fler barn än ett. En kvinna som får tre barn under en sexårsperiod kommer i genomsnitt att vara frånvarande i princip på heltid under mer än tre och ett halvt år. Pappan till samma barn kommer i genomsnitt vara föräldraledig mindre än ett år, uppdelat på tre fyramånadersperioder.

 
Att kvinnor är borta från jobbet i långa och sammanhängande perioder har direkt påverkan på det fortsatta arbetslivet, vad gäller karriärmöjligheter, benägenhet att jobba deltid med mera. Forskning visar att det ojämna uttaget lägger grunden för framtida deltidsarbete och större ansvar för det obetalda hemarbetet. Sammantaget leder det här till negativ påverkan på kvinnors löneutveckling, inkomstutveckling, karriär och pensioner.

 
Utöver att män är föräldralediga kortare tid än kvinnor är de dessutom föräldralediga på deltid en större andel av sin föräldraledighet innan barnets tvåårsdag än vad kvinnor är, enligt Försäkringskassans undersökning. Även i det avseendet har kvinnorna alltså svagare anknytning till arbetslivet än män när de får barn. Den som är föräldraledig på deltid kan hålla kontakt med arbetet och kollegorna, medan det inte alltid är möjligt för den som är föräldraledig på heltid.

 

Ganska stora variationer i olika kommunerna

 

Varken Försäkringskassan eller någon annan myndighet samlar löpande in uppgifter över hur lång föräldraledighet som föräldrar tar ut, och därför saknas heltäckande statistik på området. Några olika undersökningar har gjorts för att för att få kunskap om hur det ser ut, men de är inte rikstäckande och de omfattar inte de senaste åren.

För att kunna göra en uppskattning över hur långa frånvaroperioder som ett visst antal uttagna föräldrapenningdagar motsvarar behöver vi göra antaganden rörande om och hur föräldrar vanligtvis sprider ut sina föräldrapenningdagar.

 
Vi har valt att använda resultaten från en enkätundersökning av Försäkringskassan där de har frågat föräldrar om längden på deras föräldraledighet under barnets första två år. Undersökningen bestod av 2 450 telefonenkätintervjuer med föräldrar till barn födda 2004 samt 2009. Till intervjusvaren har kopplats registerdata från Försäkringskassans register om föräldrapenninguttag, inkomst, utbildning etc.

Svaren säger att kvinnor tog ut föräldrapenning för 62 procent av sin föräldraledighet och att män tog ut föräldrapenning för 58 procent av sin föräldraledighet. Det innebär till exempel att 90 uttagna föräldrapenningdagar motsvarar 4,8 månaders föräldraledighet för kvinnor och att 90 föräldrapenningdagar motsvarar 5,2 månaders föräldraledighet för män.

 

Våra uppskattningar av genomsnittlig längd på kvinnors och mäns föräldraledighet för barn födda 2015 bygger alltså på uttagna föräldrapenningdagar för de barnen, medan våra antaganden kring hur man sprider ut föräldrapenningdagarna avser hur föräldrar till barn födda sex respektive elva år tidigare gjorde. Hur föräldrar sprider ut föräldrapenningdagarna kan naturligtvis ha förändrats över tiden. Föräldrarnas uttag och fördelning av föräldrapenning och föräldraledighet skiljer sig mellan bakgrundsfaktorer som föräldrarnas ålder, utbildningsnivå och inkomst. Våra uppskattningar tar inte hänsyn till sådana faktorer.