Jämställdhet

Fortfarande stora inkomstskillnader mellan kvinnor och män 

Enligt officiell statistik från SCB var kvinnors genomsnittliga årsinkomst år 2022 endast 83 procent av männens, om man ser till befolkningen i förvärvsaktiv ålder (20–64 år). 

Det finns även stora skillnader om man ser till kvinnors och mäns livsinkomst, det vill säga individernas sammanlagda inkomst över livet. Livsinkomsten kan beräknas på olika sätt, men oavsett hur man räknar landar man i ett miljongap i livsinkomster mellan kvinnor och män, enligt beräkningar från Kommissionen för jämställda livsinkomster. 

Ojämställt föräldraskap ökar inkomstgapet

Män arbetar generellt fler timmar än kvinnor. Det ger män högre inkomster och genererar ett inkomstgap över livet mellan kvinnor och män. Gapet beror ofta på att kvinnor i större utsträckning löser familjens livspussel med barn och arbete.

Att kvinnor tar längre föräldraledighet och oftare arbetar deltid för med sig stora och långvariga inkomstgap mellan kvinnor och män när de blir föräldrar. Det framgår av TCO:s rapport Föräldraförsäkringen fyller 50 – en motor för ökad jämställdhet även kommande år? 

Könsuppdelad arbetsmarknad och olika lönenivåer 

Kvinnor har i genomsnitt lägre lön per timme än män. Detta är till stor del en effekt av att vi har en könsuppdelad arbetsmarknad i Sverige, där kvinnor och män arbetar i olika yrken och där kvinnodominerade yrken i genomsnitt har lägre lönenivå. Det förekommer även att kvinnor och män får olika lön för samma arbete, trots att det är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Arbetsgivare ska arbeta förebyggande med lönekartläggningar för att det inte ska förekomma.   

Dessutom präglas många kvinnodominerade yrken av hög arbetsbelastning och stress. Det leder ofta till sjukfrånvaro och att många kvinnor väljer att arbeta mindre än heltid för att orka och för att undvika ohälsa. 

Fler faktorer som bidrar till inkomstskillnader

Sysselsättningsnivå. En lägre sysselsättningsnivå bland kvinnor bidrar också till arbetstidgapet och inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Sysselsättningsnivån är lägst bland utrikes födda kvinnor. 

Pensionsgap. Skillnaderna i inkomst under de år man förvärvsarbetar leder i sin tur till ett pensionsgap, eftersom pensionen baseras på tidigare inkomster.

Kapitalinkomster. Utöver skillnader i sysselsättningsnivå och livsinkomst är också kapitalinkomsterna snedfördelade, så att män har större kapitalinkomster än kvinnor. 

Värt att notera är att skatter och ersättningar från trygghetssystemen gör att inkomstskillnaderna mellan könen blir mindre än de annars skulle vara.