Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

Man blir glad när ledarskribenter lyfter upp ens rapporter, och kanske ännu mer så när det har gått en tid sedan rapporten publicerades. I början av veckan läste jag Östersundpostens ledare med rubriken "Pandemin gav oss en jämställdhetsnyckel" (samma ledare har även publicerats i Hela Hälsingland och VLT). Ledarskribenten skriver att ökat distansarbete kan underlätta kvinnornas livspussel och på så sätt jämna ut könsskillnader.

I TCO-rapporten Livspusslet under coronapandemin som ledarskribenten hänvisar till lyfter vi fram att mycket talar för att det främst blir kvinnor och i synnerhet kvinnor med barn som kommer att ta del av ökade möjlighet att arbeta hemifrån när smittspridningen minskat och rekommendationen om arbete hemifrån inte längre gäller. Anledningen är att kvinnorna enligt våra undersökningar verkar uppskatta arbete hemifrån i högre grad än män och att kvinnor hittills tar det större ansvaret för att få ihop familjens livspussel genom att göra anpassningar i sitt arbetsliv som längre föräldraledigheter, mer deltidsarbete och att oftare än männen vara frånvarande från arbetet för att ta hand om sjuka barn. En utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är dock inte per automatik en lösning eller renodlad förbättring för jämställdheten – eller en jämställdhetsnyckel som ledaren anger.

Distansarbete inte möjligt för alla

Ett viktigt ingångsvärde är att långt ifrån alla har möjlighet att arbeta på distans. Omkring 40-60 procent av tjänstemännen har huvudsakligen arbetat på arbetsplatsen även under coronapandemin och bland arbetarna är det få som har haft den möjligheten. Det betyder att inte alla kan få del av de positiva effekterna i form av minskad stress då distansarbete gör livspusslet enklare att få ihop. Distansarbetet kan alltså minska den stressrelaterade ohälsan i de yrken där ökat inslag av distansarbete är möjligt. Här är det viktigt att notera att kvinnodominerade yrken med hög stress och press inom till exempel offentlig sektor ofta tillhör de arbeten som inte lätt kan utföras hemifrån. Se till exempel Arbetsmiljöverkets senaste rapport som visar hur vanligt det är med arbetsrelaterad ohälsa bland kvinnodominerade yrken lärare och sjuksköterskor.

Potentiellt minskat behov av deltidsarbete

En potentiellt positiv effekt av ökade möjligheter till distansarbete är att det kan minska behovet av deltidsarbete och därmed skapa möjligheter för minskade inkomstskillnader. Om föräldrar får ökade möjligheter att arbeta hemifrån kan det idealiskt sett minska barnfamiljernas behov av att föräldrar minskar sin arbetstid och arbetar deltid för att få ihop livspusslet med arbete och föräldraskap. I och med att det är främst kvinnor som arbetar deltid idag kan en sådan utveckling minska kvinnors deltidsarbete, vilket i sådant fall kan ge en utveckling mot minskande inkomstskillnader mellan kvinnor och män (dvs om kvinnors deltidslöner byts ut mot heltidslöner). Men om utvecklingen i stället gör att redan heltidsarbetande kvinnor börjar arbeta på distans och kvinnors deltidsarbete förblir oförändrat blir också inkomstskillnaderna mellan könen oförändrade.

Risk för A- och B-lag

Vilka inkomsteffekter ökat distansarbete kan leda till på längre sikt gällande karriär- och löneutveckling, beror på hur arbetsgivare kommer att värdera distansarbete i jämförelse med arbete på arbetsplatsen. Om arbetsgivare kommer att tolka det som att den som arbetar hemifrån visar lägre intresse och engagemang för jobbet och karriären jämfört med den som befinner sig på arbetsplatsen, kan det föra med sig sämre karriär- och löneutveckling för dem som löser livspusslet genom att arbeta hemifrån. TCO har genom en Novusundersökning frågat chefer vad de tror om detta och drygt hälften av cheferna svarar att de ser en risk att det bildas ett A och ett B-lag på arbetsplatsen där de som arbetar på distans blir B-laget. Sju av tio chefer tror att anställda som arbetar på distans kan missgynnas genom att möjligheterna till utvecklande arbetsuppgifter och delaktighet på arbetsplatsen försämras.

Normer på arbetsplatsen är viktiga

Det är viktigt att följa utvecklingen på arbetsplatserna runt om i landet. Arbetsgivare behöver tänka sig för så att arbete hemifrån erbjuds män i lika hög grad som kvinnor. Det finns en risk att normer om att kvinnor har huvudansvar för barn och familj kan leda till att ökade möjligheter till distansarbete hemifrån tillgängliggörs för kvinnor men inte för män.
Vi kan inte komma ifrån att, för att öka den ekonomiska jämställdheten, behöver vi förändra normerna så att det blir möjligt och fullt acceptabelt på alla arbetsplatser att kvinnor och män delar lika på föräldraledighet, föräldraansvar, deltidsarbete och på arbete hemifrån. Arbetsgivare och fackliga organisationer har en viktig uppgift att följa utvecklingen och bevaka så att ökade möjligheter att arbeta på distans hemifrån inte leder till negativa effekter för någon grupp. Arbetsgivare behöver skapa föräldravänliga arbetsplatser med normer som främjar ett jämställt föräldraskap. Ökade möjligheter att arbeta på distans framöver får inte leda till ett B-lag på arbetsplatserna främst bestående av kvinnor med föräldraansvar.