Tjänstemännen och det flexibla arbetslivet

Arbetsmarknad, Jämställdhet

Rapport

2025-02-04

Distansarbetet har revolutionerat arbetsmarknaden och inneburit ett skifte i synen på hur och var vi arbetar. Men en ökad flexibilitet i arbetslivet kommer med både utmaningar och möjligheter, inte minst för hur vi lägger livspusslet och vad det innebär för jämställdhet och hälsa. I undersökningen Tjänstemännen och det flexibla arbetslivet presenterar TCO ny kunskap om arbetslivet, distansarbete och livspusslet.

Så distansarbetar tjänstemännen

54 procent av tjänstemännen arbetar idag på distans. Det är vanligare om man har högre utbildning, högre inkomst och jobbar inom privat sektor. Det är även vanligare bland tjänstemän med barn under 12 år.

De tre vanligaste branscherna att arbeta på distans inom är

data/IT
bank/försäkring
offentlig förvaltning

och det är mindre vanligt att arbeta på distans inom branscherna

utbildning
vård och omsorg

Så mycket tid sparar tjänstemännen på att distansarbeta

En tjänsteman sparar i snitt 14,8 timmar i månaden genom att arbeta på distans. Var tredje tjänsteman sparar in restid motsvarande en halv arbetsvecka eller mer i månaden. Det blir fem arbetsveckor under ett år.

Undersökningen visar även vad tjänstemän skulle behöva avstå från om de inte kan distansarbeta som de gör idag. Återhämtning och hushållsarbete är två tydliga exempel.

Tjänstemän med barn under 12 år svarar oftare än övriga att de skulle behöva avstå från någon aktivitet. Där svarar hälften att de skulle behöva avstå från att hämta barnen tidigt från förskola/fritids. Bland kvinnor med yngre barn skulle hälften behöva avstå från återhämtning, medan motsvarande andel bland männen är lägre.

Slutsatser från undersökningen

För individen verkar flexibilitet och distansarbete vara central för hälsa och välmående, möjligheten att få ihop livspusslet och att hinna med återhämtning. Det gäller särskilt för kvinnor med småbarn. Är det lättare att få ihop livspusslet och hinna med återhämtning kan stressen minska och potentiellt även sjukfrånvaron.

På samhällsnivå kan positiva utfall av det flexibla arbetslivet, som minskad sjukfrånvaro, längre arbetsliv och heltid i stället för deltid, vara gynnsamma för jämställdheten, kompetensförsörjningen, samhällsekonomin. Det kan också vara en viktig pusselbit för att möta de utmaningar som en åldrande befolkning innebär för välfärden och pensionssystemet.

Men flexibilitet och distansarbete kommer inte bara med vinster, utan även risker. Arbetsmiljön i hemmakontoren behöver fungera och distansarbete ska inte innebära fler arbetstimmar och en vardag där gränserna mellan arbetstid och fritid suddas ut. Om det finns olika förutsättningar för flexibilitet och distansarbete i kvinnodominerade och mansdominerade yrken är det vissa grupper som kan ta del av distansarbetets positiva effekter och andra inte. Det behöver vi hålla ögonen på.