Tjänstemännen och det flexibla arbetslivet

Så distansarbetar tjänstemännen

54 procent av tjänstemännen arbetar idag på distans. Det är vanligare om man har högre utbildning, högre inkomst och jobbar inom privat sektor. Det är även vanligare bland tjänstemän med barn under 12 år.  

De tre vanligaste branscherna att arbeta på distans inom är

• data/IT
• bank/försäkring
• offentlig förvaltning

och det är mindre vanligt att arbeta på distans inom branscherna

• utbildning
• vård och omsorg
  
  

Slutsatser från undersökningen

För individen verkar flexibilitet och distansarbete vara central för hälsa och välmående, möjligheten att få ihop livspusslet och att hinna med återhämtning. Det gäller särskilt för kvinnor med småbarn. Är det lättare att få ihop livspusslet och hinna med återhämtning kan stressen minska och potentiellt även sjukfrånvaron.

På samhällsnivå kan positiva utfall av det flexibla arbetslivet, som minskad sjukfrånvaro, längre arbetsliv och heltid i stället för deltid, vara gynnsamma för jämställdheten, kompetensförsörjningen, samhällsekonomin. Det kan också vara en viktig pusselbit för att möta de utmaningar som en åldrande befolkning innebär för välfärden och pensionssystemet.

Men flexibilitet och distansarbete kommer inte bara med vinster, utan även risker. Arbetsmiljön i hemmakontoren behöver fungera och distansarbete ska inte innebära fler arbetstimmar och en vardag där gränserna mellan arbetstid och fritid suddas ut. Om det finns olika förutsättningar för flexibilitet och distansarbete i kvinnodominerade och mansdominerade yrken är det vissa grupper som kan ta del av distansarbetets positiva effekter och andra inte. Det behöver vi hålla ögonen på.