Alla älskar yrkeshögskolan – men krama inte ihjäl den!

På seminariet – som går att se i efterhand: Yrkeshögskolan framåt (svensktnaringsliv.se) – presenterade Myndigheten för yrkeshögskolans nytillträdde generaldirektör Magnus Wallerå sin bild av yrkeshögskolans utveckling, resultat och framtida utmaningar. Därefter redogjorde den särskilda utredaren Mia Bernhardsen för förslagen i ”Framtidens yrkeshögskola” innan några av oss parter i myndighetens arbetsmarknadsråd fick tillfälle att framföra vår bild av utredningens förslag.

Yrkeshögskolan central för kompetensförsörjning och omställning

TCO stämde in hyllningskören – även vi älskar yrkeshögskolan och delar bilden att yrkeshögskolans spelar en central roll för kompetensförsörjning och omställning. Att TCO har ett tydligt omställningsperspektiv när vi pratar om utbildning, och i första hand arbetar för tjänstemännens möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning under arbetslivet, betyder också att vi är särskilt glada för yrkeshögskolans korta kurser för yrkesverksamma.

Men vi kan också konstatera att TCO varit något sena på bollen när det gäller kärleken till yrkeshögskolan. Under de senaste åren har TCO pratat allra mest om högskolan och högskolans ansvar för det livslånga lärandet och ett förstärkt utbildningsutbud för yrkesverksamma. En fråga som verkligen ställts på sin spets genom omställningsstudiestödet.

Men under senare tid – inte minst när vi har tittat på statistiken över dem som beviljats omställningsstudiestöd – har det blivit väldigt tydligt att yrkeshögskolan både kan och bör ta ett stort ansvar för detta utbildningsutbud.

Och ska man vara ärlig så är kanske yrkeshögskolan som utbildningsform något bättre lämpad än högskolan att utveckla ett utbildningsutbud kopplat till omställningsstudiestödet? I det att yrkeshögskolan är mer snabbfotad med utbildningar som är direkt kopplade till arbetsmarknadens behov och som ständigt omprövas.

Viktigaste förslagen i utredningen och varför?

För TCO är det allra viktigaste utredningens utgångspunkt att i expansionen behålla yrkeshögskolans särart. Och med särart menar vi flexibiliteten och ”snabbheten”, att utbildningarna är direkt kopplade till arbetsmarknadens behov och att utbildningsutbudet hela tiden omprövas och förnyas. Yrkeshögskolans särart – eller YH-modellen – är en viktig förklaring till dess framgång och det är avgörande att hålla fast i den även i en expansion.

Förslaget att skapa ett gemensamt antagningssystem för yrkeshögskolan är också viktigt – både för sökande och anordnare. Ett gemensamt system ger den studerande en tydlig överblick över sökbara utbildningar och leder till en samlad ansökan istället för flera separata till respektive utbildningsanordnare. Ett gemensamt antagningssystem innebär också att den studerande måste prioritera bland sina utbildningsval och att det finns ett tak för hur många yrkeshögskolepoäng varje individ kan antas till. Vilket i sin tur skapar en högre fyllnadsgrad på utbildningsplatserna och ett mer effektivt resursutnyttjande. Att studerande sökt och antagits till flertalet utbildningar utan samordning har ofta resulterat i sena återbud där utbildningsanordnare haft svårt att fylla utbildningsplatserna. Detta problem minimeras med ett gemensamt antagningssystem.

Samtidigt innebär ett gemensamt antagningssystem mindre flexibilitet eftersom utbildningsanordnarna då måste samordna ansökningsperioderna, oavsett tidpunkt för kursstart. Det är med andra ord viktigt att behovet av flexibilitet byggs in i systemet, exempelvis genom fler än två ansökningstillfällen per år. Flexibilitet i antagningssystemet är av särskilt stor betydelse för yrkesverksamma studenter i yrkeshögskolan.

TCO välkomnar också förslaget om fördjupningsutbildningar som leder fram till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Det är både klokt och effektivt att låta utbildningar inom yrkeshögskolan bygga vidare på tidigare eftergymnasiala utbildningar eller motsvarande kompetens. Samtidigt som det förstärker yrkesverksammas möjligheter till vidareutbildning och fördjupning inom yrkeshögskolan.

Och så det där med att inte krama ihjäl

Sammanfattningsvis har TCO höga förväntningar på att utredningens förslag ska realiseras. Den långsiktiga utbyggnad av yrkeshögskolan som aviserades redan i budgetpropositionen 2024 är ett tydligt steg i den riktningen. Statistiken kring omställningsstudiestödet visar också på yrkeshögskolans betydelse ur ett omställningsperspektiv.

Om det nu finns en snabbfotad utbildningsanordnare som har goda förutsättningar att skapa det relevanta utbildningsutbud som omställningsstudiestödet kräver finns det väl ingen anledning att hålla tillbaka? Särskilt inte när en utredning har tittat på hur en utbyggnad av yrkeshögskolan kan ske med bibehållen kvalitet.

En utbildningsform som alla älskar – finns det då inte en liten risk att yrkeshögskolan successivt kramas ihjäl? Att politiken frestas att lägga alldeles för många olika uppdrag på yrkeshögskolan bara för att allt funkar så bra? Här blir det viktigaste medskicket från TCO till politiken att hålla fast vid och låta yrkeshögskolan fokusera på sitt kärnuppdrag. Det är helt centralt för kompetensförsörjningen.