Därför får vi inte vika oss för Elon Musk

Debattartikeln är publicerad i Aftonbladet 20 december 2023. 

Idag är det 85 år sedan Saltsjöbadsavtalet undertecknades. Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger sedan dess på att arbetsmarknadernas parter, det vill säga fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna, gemensamt tar ansvar för att, genom kollektivavtal, utveckla de regler som ska gälla på arbetsmarknaden utan politisk inblandning, och med mindre lagstiftning än i många jämförbara länder.

Denna modell tjänar oss väl, både i form av goda villkor för arbetstagare och konkurrenskraftiga förutsättningar för arbetsgivare. Men för att modellen ska fungera så krävs att arbetsgivare tar sitt ansvar och ställer upp på den.

Arbetsgivare som vägrar teckna kollektivavtal nonchalerar de principer som parterna har kommit överens om och följt sedan länge. Detta kan underminera modellen genom att snedvrida konkurrensen i förhållande till seriösa, ansvarstagande företag och genom att dumpa de anställdas villkor.

Viktig kamp om hur arbetsmarknaden ska formas

I fokus för debatten om den svenska partsmodellen står just nu svenska fackförbund och mäktiga Tesla och Elon Musk. Det är en väldigt viktig kamp som nu förs, om hur svensk arbetsmarknad ska formas framöver.

Men partsmodellen är mycket mer än det som framkommer i debatten. Det är i praktiken den samverkan och förhandling som sker mellan arbetsgivare och fackliga organisationer på väldigt många arbetsplatser runt om i landet, varje dag. Och vars syfte är att skapa trygga jobb och goda arbetsvillkor – en i sig helt central faktor om målet är goda resultat i både offentlig och privat verksamhet.

Forskning har vid flertalet tillfällen slagit fast att god arbetsmiljö och bra ledarskap ökar kreativitet, produktivitet och i slutändan lönsamheten. Vilket är något som gynnar oss alla, och inte minst Sverige som nation.

Kollektivavtal har levererat tillväxt

Vi har tillsammans i Sverige genom ett fungerande samarbete där 90 procent av arbetsplatserna omfattas av kollektivavtal levererat decennier av såväl reallöneökningar som tillväxt.

Det är först nu i den ekonomiska kris som varit som den kurvan brutits, men inte på grund av samarbetet mellan fack och arbetsgivare utan till följd av de störningar i ekonomin som kom efter pandemin.

Under pandemin gjorde exempelvis parternas hantering att arbetslösheten i Sverige inte ökade dramatiskt. Det krislägesavtal som togs fram för personal inom kommuner och regioner efter den stora branden i Västmanland 2018, och sedan uppdaterats i anslutning till pandemin är ett bra exempel på betydelsefull samverkan.

Ambitionen med avtalet är att bland annat att balansera arbetsgivarens möjligheter att ta ut extra arbetstid mot medlemmarnas möjlighet till vila och återhämtning, särskilt under långvariga kriser.

Ett annat exempel är att de nya centrala avtalen för anställda på statliga myndigheter innehåller en satsning på arbetsmiljön, som innebär att Partsrådet ska ta fram en grundläggande arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud.

Och i stället för att ställa lönekrav som kompenserar för ökade priser, där risken är en löne- och prisspiral där lönerna i realiteten står still över tid, har facken inom industrin och arbetsgivarna tagit ansvar för Sveriges konkurrenskraft och produktivitet i ambitionen att hitta bästa möjliga löneökningsnivå där en långsiktig reallöneutveckling över tid är viktigare än att jaga ikapp inflation varje år.

Listan på förbättringar genom den samverkan och förhandlingar som sker på arbetsplatser runt om i landet kan göras lång.

Det är inte en julsaga

Man skulle kunna tro att det är en julsaga. Nästa för bra för att vara sann. Så reagerar ibland övriga världen när vi berättar om vår svenska arbetsmarknad.

I Sverige hade vi elva förlorade arbetsdagar på grund av strejk enligt Medlingsinstitutet år 2021. Att jämföra med Norges 116 250 samma år och Finlands 34 100. Det är värt att bära med sig.

Att Elon Musks reagerar så kraftfullt på strejken på Tesla, att hans företag till och med vill be regeringen om hjälp, visar att de inte förstått hur svensk arbetsmarknad fungerar. För partsmodellens funktion är inget någon ska ta lätt på. Det är ingen sagobok man kan plocka fram och använda när man själv tycker att det passar. 

Att partsmodellen gäller har vi tillsammans kommit fram till genom hårt arbete under mer än ett sekel. Facken har gemensamt med arbetsgivarna slagit fast att det är bättre att komma överens på arbetsplatserna om vad som funkar bäst för den specifika branschen än att reglera arbetsmarknaden med lagar som ska gälla lika för alla.

Stelbent med lagstiftning

Varianten att arbetsmarknaden skulle vara oreglerad finns ju inte, så alternativet till de flexibla lösningar som kollektivavtal innebär är stelbent lagstiftning där en modell ska passa alla. Stora techbolag så väl som mindre tjänsteföretag.

Arbetsmarknaden behöver olika lösningar för olika verksamheter och olika tider. Det är därför vi aldrig kommer att göra avkall på det som är en långvarig framgångssaga, och som vi vill ska fortsätta vara det.

En helt avgörande faktor är att många vill ta på sig uppgiften att vara fackligt aktiv, skyddsombud, arbetsplatsombud eller något annat uppdrag. Inte alltid en lätt uppgift. Vi vet att både tidsbrist och rädsla att upplevas som ”den besvärliga” på arbetsplatsen är vanligt. När det i själva verket är så att det fackliga uppdraget handlar om att göra det mindre besvärligt för oss alla på arbetsplatsen. För att vi alla tjänar på det – både enskilda individer och företag eller organisationer.

Så glöm inte tacka representanterna för den svenska modellen på din arbetsplats för året som gått. Och fundera själv på om årets nyårslöfte kanske ska bli att engagera dig för schysta jobb, god tillväxt och en bra välfärd. I så fall är du varmt välkommen till oss i TCO-facken.

Therese Svanström, ordförande TCO

Läs artikeln i Aftonbladet.