En gas i pensionssystemet skulle stärka pensionärernas ekonomi

För en tid sedan bjöd Pensionsmyndigheten in till ett webinarium där rapporten Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden? presenterades. Enligt Pensionsmyndigheten har pensionärerna allmänt sett en god ekonomi, men det betyder inte att alla pensionärer klarar sig bra. Pensionärerna är en mycket heterogen grupp såväl till såväl ålder och familjesituation som tidigare hälsa, inkomst och inkomsthistorik.

Stora skillnader i levnadsstandard och inkomst för pensionärerna

Medianvärdet för pensionärers inkomst efter skatt och bidrag (individuell disponibel inkomst) var ungefär 15 000 kronor per månad. Motsvarande medianinkomst i åldersgruppen 20–64 år var samma år 22 700 kronor. Pensionärerna hade alltså ungefär två tredjedelar av inkomsten i befolkningen 20–64 år. Men inkomsterna är ojämnt fördelade i båda grupperna. Medianvärdet för femtedelen av männen i åldern 66–70 år med högst inkomst var 33 100 kronor per månad. Motsvarande för kvinnorna var 24 700. Pensionsmyndigheten konstaterar att det är betydligt mer än medianinkomsten i befolkningen 20–64 år. Samtidigt hade en femtedel av männen och kvinnorna äldre än 80 år mindre än 10 500 respektive mindre än 10 100 kronor i månaden att leva på. Det är betydligt mindre än hälften av medianinkomsten i åldersgruppen 20–64 år.

Om man i stället jämför ekonomisk standard, definierad som hushållets inkomst justerad för hushållets storlek, landar pensionärerna något högre, på i genomsnitt 82 procent av inkomsten i befolkningen 20–64 år. Förklaringen står att finna i familjesituationen och hushållsstorleken. I den yngre befolkningen finns en stor grupp såväl ensamstående som sammanboende med barn, där hushållsinkomsten alltså måste försörja fler.

Men skillnaden i standard mellan sammanboende och ensamstående pensionärer är också så stor att genomsnittsvärdet tappar i betydelse. Sammanboende män och kvinnor i ålder 66–70 år hade betydligt högre ekonomisk standard än genomsnittet gruppen 20–64 år, medan motsvarande för ensamstående pensionärer landade på 70–75 procent. Ensamstående pensionärer äldre än 80 år hade bara i genomsnitt drygt hälften (56–59 procent) av den ekonomiska standarden bland 20–64 år och femtedelen med lägst inkomst hade mindre än hälften (48 procent).  

Kompensationsgraden riskerar att sjunka med ökad livslängd

Myndigheten drar slutsatsen att pensionärerna generellt har en god ekonomi, även om närmare en femtedel har mindre god ekonomi. Rapporten diskuterar inte orsaker till inkomstfördelningen bland pensionärer, men, som en av deltagarna i den efterföljande debatten framförde, låg pension bland dagens pensionärer i beror i stor utsträckning på hur gårdagens arbetsliv sett ut och vilka normer för exempelvis kvinnors arbetskraftsdeltagande som då gällde, men för framtidens pensionärer är frågan vad det allmänna pensionssystemet förmår leverera av stor betydelse. Fler kommer att ha arbetat heltid större delen av arbetslivet och förhoppningsvis kommer en ökande andel att kunna arbeta fram till riktåldern. Men med ökande förväntad livslängd riskerar kompensationsgraden att sjunka, något som har stor betydelse för låg- och medelinkomsttagare.   

Inkomstpensionen behöver höjas

TCO har, sedan det pensionspolitiska programmet togs fram 2019, i olika sammanhang framfört att inkomstpensionen behöver höjas i det allmänna pensionssystemet. En höjning av pensionsrätternas värde och av inbetalda avgifter, från 17,21 till 18,5 procent av inkomsten skulle ge dagens och framtidens pensionärer en höjning av inkomstpensionen med cirka 6 procent. Höjningen skulle göras inom ramen för dagens pensionssystem, som i övrigt fortsätter att fungera enligt gällande principer. Pensionssystemet, där pensionen baseras på individens livsinkomst upp till ett tak, är stabilt och förutsägbart. Men till följd av den ökande livslängden i befolkningen, blir systemet mer ansträngt och nivån på utbetalningarna sjunker jämfört med individernas tidigare inkomster. Därav behovet av ökade inbetalningar, som givetvis också behöver finansieras.  Samtidigt behöver även arbetslivet förlängas och förutsättningarna för det avseende arbetsmiljö, kompetensutveckling och anpassade arbetstider förbättras.

Inför en gas i pensionssystemet för snabbare effekt

Men stabiliteten i pensionssystemet är också beroende av att alla förändringar är resultatet av breda politiska överenskommelser. Därmed är inte en höjning av inkomstpensionen i sikte i nuvarande läge.  Något som kortsiktigt skulle få liknande effekt och som möjligen är lättare att ta beslut om, är införandet av en ”gas”, fördelning av en del av det finansiella överskottet i pensionssystemet till pensionssparare och pensionärer. Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas. Fördelen med gasen är att den också ligger inom pensionssystemets ramar och alltså inte skulle tas ur på statsbudgeten, vilket bevarar stabiliteten. TCO har även fört fram resonemanget om en gas i pensionssystemet via en debattartikel.