StartFakta och politikPension

Hur finansierar vi höjda...

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Pension

Blogg

2021-10-21

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Debatten om höjda pensionsavgifter fortsätter. Flera aktörer, däribland TCO, förordar en höjning av pensionsavgiften från dagens 17,21 procent till 18,5 procent.
Pensionsmyndigheten har tagit fram ett sådant förslag. I myndighetens huvudförslag grundas avgiften på hela inkomsten, i stället för som nu på pensionsunderlaget som är 93 procent av inkomsten. Därigenom blir avgiften 18,5 i stället för 17,21, som det var tänkt från början.

Förslaget innebär att pensionsavgiften höjs från 17,21 till 18,5 procent av bruttoinkomsten genom att:

  • Arbetsgivarnas ålderspensionsavgift höjs med 8,29 procentenheter från 10,21 till 18,5 procent av bruttoinkomsten.
  • Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften i motsvarande utsträckning till 3,33 procent för att lämna den sammanlagda arbetsgivaravgiften oförändrad.
  • Den allmänna pensionsavgiften som pensionsspararna betalar om sju procent av bruttoinkomsten slopas.
  • När den allmänna pensionsavgiften slopas, tas även skattereduktionen som medges för avgiften bort.

Pensionsmyndighetens beräkningsalternativ ökar utbetalningen av inkomst- och tilläggspensionen med cirka 6,6 procent. Den genomsnittliga ökningen av disponibel inkomst, netto efter skatt och bidrag, för samtliga personer 65 år och äldre, beräknas bli 2 procent. Då har myndigheten räknat med oförändrad avräkning av grundpensionen mot inkomstpension och oförändrade villkor för bostadsbidrag. Högre inkomstpension ger alltså mindre i grundpension och bostadstillägg. Här ligger det dock nära till hands att tänka sig förändrade villkor så att grundskyddet är oförändrat när inkomstpensionen höjs. Då skulle skillnaden i pension beroende på arbete (respektavståndet) öka.

Om inga ytterligare regelförändringar genomförs medför slopandet av den allmänna pensionsavgiften en engångshöjning av inkomstindex med 6,6 procent, som sker året efter avgiftshöjningen.

Höjningen av inkomstindex har vissa oönskade sidoeffekter:

  • För personer 66 år och äldre betalas ingen allmän löneavgift. För dessa löntagare höjs därför arbetsgivaravgiften i form av pensionsavgift utan att de kan ges en motsvarande sänkning av den allmänna löneavgiften.
  • Andra avgifter som är knutna till inkomstbasbeloppet höjs, såsom maxtaxan i barnomsorgen och takbeloppet för fastighetsavgiften, om inte motverkande regelförändringar görs.

Men överflyttningen av pensionsavgiften till arbetsgivaravgiften och slopandet av skattereduktionen för löntagare löser inte själva finansieringsproblemet. En höjning av pensionsavgifterna betingar en kostnad på mellan 20 och 26 miljarder kronor brutto, vilket blir mellan 12 och 15 miljarder kronor netto efter skatt (år 2022). Exakt summa beror på hur eventuella följdändringar i regelverket hanteras. Om man räknar med att pensionärerna använder större delen av sin inkomstökning till konsumtion, kan momsen på konsumtionen medföra att nettokostnaden blir någon eller några miljarder lägre, men fortfarande återstår en kostnad som behöver finansieras.

TCO är en av aktörerna som förordar en höjning av pensionsavgiften, från 17,21 till 18,5 procent av inkomsten. Men samtidigt behöver arbetslivet successivt förlängas på ett hållbart sätt. För att så många som möjligt ska vilja kunna och orka arbeta längre upp i åren, till riktåldern eller längre, behöver arbetsmiljöförbättringar, förbättrade möjligheter till kompetensutveckling, vidareutbildning och omställning, samt en flexibilitet avseende arbetstider komma till. På så sätt skulle det vara möjligt att uppnå en nivå på den allmänna pensionen motsvarande 60 procent av tidigare lön.

TCO har inte tagit ställning till hur kostnaden för en avgiftshöjning ska finansieras, men anser att en skatteväxling liknande Pensionsmyndighetens förslag och gärna i kombination med en skattereform, kan vara ett tänkbart alternativ.

För TCO är det dock allra viktigast att en eventuell avgiftsreform föregås av ett konsensusbeslut av pensionsgruppen om genomförandet. Pensionsgruppen är en viktig garant för långsiktighet, stabilitet och breda politiska överenskommelser. Gruppen har inte havererat och ska inte heller göra det. Det allmänna pensionssystemet behöver även fortsättningsvis vara autonomt från statsbudgeten samt generellt och baserat på livsinkomsten. Systemet är stabilt och det har ett värde i sig.

Pensionssystemet är inte "underfinansierat" i den meningen att det skulle betala ut mer än som betalas in. Men utbetalningarna tenderar att vara låga och framöver bli ännu lägre, eftersom vi lever längre och det inte är realistiskt att tänka sig att arbetslivet förlängs motsvarande hela ökningen i livslängd. Därför behöver avgifterna till inkomstpensionen höjas.

Bild på Lena  Orpana

Utredare pension samt statistiker

Lena Orpana