Inkomstpensionen behöver höjas - inom ramen för pensionssystemet

Pension

Blogg

2020-10-05

Pensionsgruppens förslag till inkomstpensionstillägg från i våras finns även med i budgetpropositionen för 2021. Förslaget har mötts av stark kritik för att man inte vårdar och värnar pensionssystemet, utan river upp, krånglar till och skapar administrativa problem. Kritiken är berättigad, även om det inte alls är fel att vilja höja pensionerna. Haken är att det behöver göras i pensionssystemet, inte via statsbudgeten.

Regeringens budget för år 2021 innehåller en förstärkning av pensionerna. Inkomstpensionen i den allmänna pensionen höjs genom en ny förmån, det så kallade inkomstpensionstillägget. Men detta innebär inte att pensionsavgifterna höjs, utan det här tillägget finansieras via statsbudgeten.

Syftet är att höja pensionerna för personer som arbetat ett helt arbetsliv (vilket räknas på 40 år) med låg lön och därför har låg pension.

Tillägget ska utbetalas med upp till 600 kronor per månad för pensionärer som har en inkomstgrundad allmän ålderspension på mellan 9000 och 17 000 kronor per månad.

Maxbeloppet 600 kronor per månad betalas till dem som har mellan 11 000 och 14 000 i inkomstpension per månad och har arbetat i 40 år. Övriga får lägre belopp enligt avtrappande skalor, dels om man har högre eller lägre pension och dels om man arbetat mindre än 40 år.

Den nya förmånen beräknas öka den disponibla inkomsten för 55 procent av alla över 65 år – 62 procent av kvinnorna och 48 procent av männen. För många blir dock inkomstökningen relativt marginell.

Utbetalningen av andra pensionsförmåner som garantipension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd eller hemtjänstavgift påverkas inte av inkomstpensionstillägget.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 februari 2021 och förmånen utbetalas från och med 1 september 2021. Kostnad: 2,0 miljarder år 2021, 6,0 miljarder år 2022 och 5,7 miljarder år 2023.

Det här tillägget föreslogs av Pensionsgruppen i våras (Ds 2020:7). Då förhöll sig flera remissinstanser, däribland TCO, relativt kallsinniga till förslaget och ett antal pensionsexperter sågade tillägget i en debattartikel. I och med att inkomstpensionstillägget finns med i budgetproppen har kritiken också återkommit.

Bakgrunden till kritiken är dels att en höjning av pensionerna utanför pensionssystemet strider mot systemets grundbultar, att pensionerna bör bygga på livsinkomsten och ska finansieras via avgifter till ett autonomt pensionssystem, som är frikopplat från statsbudgeten, det ska vara ”raka rör” mellan arbete och pension. Pensionsgruppens uppgift är att vårda och värna pensionsöverenskommelsen och pensionssystemet. Men det finns också kritik av mer pragmatisk natur, såsom att tillägget gör pensionssystemet än mer krångligt och svårt att begripa. Dessutom får pensionsmyndigheten både administrativa svårigheter och problem att prognosera pensionen. Sajten MinPension lyckas inte heller beräkna och visa rätt faktisk pensionen inklusive tillägget. Som om inte detta vore nog, har inkomstpensionstillägget också marginaleffekter, dels genom avräkningen mot pension före tillägget och dels för den som arbetar efter 65 år. I det senare fallet kan marginaleffekten bli högre än 100 procent.

Socialförsäkringsministerns svar på kritiken går i stort sett ut på att pensionssystemet är riggat för höginkomsttagare och att utfallet, särskilt pensionerna för dem som arbetat ett helt liv med låg inkomst,  är viktigare än själva systemet. Det ska finnas ett respektavstånd så att det blir skillnad i pension om man arbetat ett helt liv jämfört med om man inte arbetat alls och då får garantipension.

Det stämmer att utfallet från det allmänna pensionssystemet är lågt och att lägre lön ger lägre pension, allt annat lika. Det är också rimligt att tänka sig att det ska löna sig att arbeta för pensionen, även om det behöver finnas en grundnivå för de som av olika skäl inte kunnat arbeta. Lösningen är inte heller att sänka garantipensionen, utan inkomstpensionen behöver höjas, men det görs enklast inom ramen för pensionssystemet, för att inte krångla till det ännu nmera.

TCO:s pensionspolitiska program föreslås en höjning av pensionsavgifterna med 7 procent till en kostnad av runt 25 miljarder kronor. Finansieringen skulle exempelvis kunna ske genom att höjda pensionsavgifter växlades in mot sänkt allmän löneavgift, som en del i en brett upplagd skattereform.

Det skulle öka pensionsrätternas värde och göra arbete mer lönsamt för pensionerna. Livsinkomstprincipen och de ”raka rören” skulle bevaras. Det skulle dock inte den låginkomsttagarprofil som inkomstpensionstillägget är tänkt att ge, utan de med fler pensionsrätter får mer i pension än de med färre. Men å andra sidan har den allmänna pensionen ett tak. Inkomstdelar över 7,5 inkomstbasbelopp (41 750 kronor/mån) ger inte mer i pension..

Det är ändå ett sätt att stärka pensionssystemet som är jämförelsevis enkelt och det behöver göras snart, för den allmänna pensionen blir allt lägre i förhållande till lönerna. Kommande generationer riskerar att få en pensionsnivå på 40 procent jämfört med tidigare lön. Därför är det bråttom att få till en mer permanent förstärkning av den allmänna pensionen – inom ramen för pensionssystemet.

Bild på Lena  Orpana

Utredare pension samt statistiker

Lena Orpana