En onyanserad utredning med taskig timing som gör det lätt för sig

Under 2021 och 2022 genomfördes flera reformer i sjukförsäkringen. TCO var starkt pådrivande utifrån de brister som mötte tjänstemännen i det tidigare regelverket. Nu har reformerna utvärderats av utredningen Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering.

Det handlar reformer som gör rehabiliteringskedjan mer flexibel, främst den om övervägande skäl, men också ökad flexibilitet vid deltidssjukskrivning och särskilda regelverk för äldre och behovsanställda samt ökad tydlighet och rättssäkerhet.

Utredningen menar att reformerna inte uppnått sina syften och att risken för omotiverat långa sjukskrivningar ökat. Utredningen föreslår därför att samtliga reformer dras tillbaka med en återgång till det mer restriktiva regelverket som gällde innan. Undantaget är trygghetspensionen som kan vara kvar tills vidare.

TCO är i sitt remissvar på betänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) tydlig med att det är orimligt att gå tillbaka till det restriktiva regelverk som gällde tidigare och avstyrker bestämt utredningens förslag.

En onyanserad utredning...

Det finns flera problem med utredningens arbete. Ett första är att utredningen i utvärderingen av effekter av reformen kring övervägande skäl och särskilda skäl utgår från genomsnittseffekter för de sjukskrivna. Samtidigt noterar utredningen att reformerna – exempelvis den om övervägande skäl – kan haft positiva effekter för vissa grupper försäkrade även om genomsnittseffekten är negativ.

Det behövs en mer nyanserad utvärdering som förklarar varför reformerna har fungerat för vissa grupper försäkrade men inte för andra. TCO har under arbetet efterfrågat detta. Sådana analyser har också delvis genomförts, men i andra delar av utvärderingen. Brist på nyansering och frånvaron av förklaringar på varför resultaten ser ut som de gör är en stor brist i utredningens arbete.

Utredningen är också anmärkningsvärt onyanserad i sina resonemang i de delar det saknas all form av empiriskt underlag – exempelvis det mer flexibla regelverket kring deltidssjukskrivning och behovsanställda. Utredningens resonemang i dessa delar kan närmast betraktas som spekulation och argumenten utgår ensidigt från det som ska bevisas. Det är inte förtroendeingivande.

...med taskig timing...

De reformer som utvärderas har varit i kraft under en mycket kort tid. Övervägande skäl infördes den 15 mars 2021 och reformerna kring trygghetspension och angiven yrkesgrupp den 1 september 2022. Men det tar tid för reformer att sätta sig och för Försäkringskassan att utveckla praxis och verktyg för hanteringen av regelverken. Flera reformer har genomförts under en kort tid vilket gör det svårt att särskilja de enskilda effekterna av de olika reformerna – något Riksrevisionen också lyfter fram i sin granskning av övervägande skäl.

Försäkringskassan har under den utvärderade perioden genomfört en intern omorganisation och förnyelsearbete, vilket också påverkat förutsättningarna för myndighetens handläggare att implementera de genomförda reformerna. Här är Riksrevisionen i sin granskning tydlig med att interna arbetsmiljöförhållanden sannolikt har haft en betydande påverkan på utfallet av reformen kring övervägande skäl.

Till sist sammanfaller en stor del av utvärderingsperioden med pandemin som hade omfattande konsekvenser för hälso- och sjukvården och för arbetet med rehabilitering och arbetsåtergång. Sammantaget gör detta att den period som utredningen utgår ifrån i sin utvärdering är allt annat än idealisk, utvärderingen har haft – eller fått – en osedvanligt taskig timing.

...som gör det lätt för sig

Utredningen gör det också lätt för sig och föreslår att reformerna ska dras tillbaka i stället för att förklara varför reformerna fungerar väl för vissa grupper men inte andra och föreslå åtgärder utifrån det.

Exempelvis hade utredningen kunnat resonera kring åtgärder för att stärka tillgången till arbetsplatsnära rehabilitering som visats sig effektiv för återgång i arbete. Andra åtgärder är att stärka Försäkringskassans arbete med rehabilitering, arbetsgivarnas arbete med plan för återgång i arbete och ökad användning av företagshälsovården.

Riksrevisionen lyfter fram bristande förutsättningar för Försäkringskassans handläggare att implementera reformen övervägande skäl och föreslår olika åtgärder utifrån det. Noterbart är att Riksrevisionen inte rekommenderar att övervägande skäl dras tillbaka.

Utredningen gör med andra ord det lätt för sig. I stället för att problematisera varför reformerna inte genomgående fått avsedda effekter föreslår utredningen en tillbakagång till det tidigare mer restriktiva regelverket, som vi redan vet fungerar dåligt och som försvårar för sjukskrivna att fullfölja rehabilitering och andra åtgärder.

Vägen är framåt – inte bakåt

Vägen framåt är inte att gå tillbaka till det tidigare mer restriktiva regelverket och en mindre flexibel sjukförsäkring som gjorde det svårare för sjukskrivna att komma tillbaka till sitt arbete. Istället behövs åtgärder som stärker stödet tillbaka till arbete och den arbetsplatsnära rehabilitering.

Utredningen pekar också på åtgärder i denna riktning, exempelvis att stärkta drivkrafterna för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar – vilket även TCO efterfrågat. Vi får hoppas att också regeringen inser att vägen framåt inte är att gå tillbaka till ett restriktivt regelverk vi vet inte fungerar.