Brist på arbetskraft men minskat anslag för arbetsmarknadsutbildningar en olycklig kombination

I veckan släpper Arbetsförmedlingen en ny arbetsmarknadsprognos. Det är en högtidsstund för alla som är intresserade av vad som händer på arbetsmarknaden. Tack vare myndighetens unika underlag av enkätsvar från både privata och offentliga arbetsgivare ger deras prognoser alltid unik information om utvecklingen på arbetsmarknaden.

Efter pandemins inledningsvis mycket kraftiga påverkan på arbetsmarknaden har sysselsättningen återhämtat sig och arbetslösheten fallit tillbaka. Samtidigt har bristen på arbetskraft stigit tydligt. Detta visas i Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet.

Allt talar alltså för att bristen på arbetskraft stigit påtagligt jämfört med Arbetsförmedlingens senaste undersökning från i våras. En särskilt intressant del i Arbetsförmedlingens prognos blir därför beskrivningarna av hur arbetsgivarna hanterat svårigheterna att rekrytera önskade kompetenser. Brist på arbetskraft är nämligen ett mer flexibelt fenomen än vad som i allmänhet sägs.

Faktum är att såväl internationell forskning som Arbetsförmedlingens tidigare prognosundersökningar har slagit fast att arbetsgivare anpassar sina krav på såväl utbildning som erfarenhet vid rekryteringar efter tillgången på arbetskraft. När tillgången på kompetenser krymper så ställer man helt enkelt lägre krav och vice versa. Detta innebär dels att arbetsmarknaden är mer anpassningsbar än vad många tror och dels ökade möjligheter för personer med kortare utbildning och erfarenhet att hitta jobb.

Bristen på arbetskraft kommer sannolikt att fortsätta stiga även nästa år. Så ser nämligen mönstret från tidigare återhämtningar i konjunkturen ut. Även om en stark arbetsmarknad öppnar för att fler med svagare konkurrensförmåga får ett jobb är det olyckligt att den budget som gäller för nästa år innebär en minskning av Arbetsförmedlingens anslag för arbetsmarknadsutbildning. Denna typ av utbildning är en dokumenterat effektiv åtgärd som skulle kunna bidra till att lindra både privata och offentliga arbetsgivares rekryteringsproblem.

Jag tror att brist på arbetskraft kommer att vara ett ämne på mångas läppar även nästa år. Då är det viktigt att fakta blir rätt och att statistik finns tillgänglig med hög frekvens. Idag kartlägger Konjunkturinstitutet brist på arbetskraft i näringslivet varje kvartal. Varför inte varje månad? En ändring av detta vore ett välkommet besked. Det är ju ändå snart jul.

En snabbt stigande brist på arbetskraft begränsar möjligheterna att utveckla välfärden. Till slut kommer den att hålla tillbaka ökningen av nya jobb och den innebär att de som har ett jobb hela tiden måste springa lite snabbare på sina arbetsplatser. Brist på arbetskraft är således varken bra för samhällsekonomin eller för de yrkesverksamma. Därför är det olyckligt att anslaget för arbetsmarknadsutbildningar minskas nästa år, när det kan vara en viktig del i att få fler i arbete och lindra rekryteringsproblem för arbetsgivare.