Tjänstemännen hindras att jobba längre av arbetsmiljöskäl

TCO har via SCB (2023) undersökt tjänstemännens intention att jobba till eller efter riktåldern. Resultaten visar att hela 52 % planerar att lämna arbetslivet före riktåldern. Det riskerar ställa till det, inte minst för kompetensförsörjningen i många branscher – sjukvården, polisen, militären etc.

Bristande arbetsmiljö gör att tjänstemän går i förtid

Det visar sig att bristande arbetsmiljö och den egna hälsan är två av huvudorsakerna till att inte ens orka jobba till den nya pensionsåldern – och detta bland tjänstemannajobb som tidigare setts som ”friskyrken” men nu betecknas som ”riskyrken” (till exempel sjuksköterskor). Hög arbetsbelastning, stress, brist på återhämtning och andra organisatoriska arbetsmiljöproblem pekas ut som anledningar.

Det är ohållbart att under för lång tid jobba med högt tempo, låg autonomi, höga krav, låg kontroll, psykiskt ansträngande uppgifter och dessutom underbemannat. Det leder tyvärr till utmattningsdiagnoser, vilket statistiken visar. Även Försäkringskassans och AFA-försäkrings rapporter om hög (och ökande) andel utmattningsdiagnoser hos tjänstemän pekar på behovet av hälsosam arbetsbelastning och god arbetsmiljö.

Ett mönster som syns i många undersökningar

Resultaten i TCO:s undersökning stämmer också väl överens med det som Arbetsmiljöverket visar i sina återkommande arbetsmiljöundersökningar – se Arbetsmiljöundersökningen 2021 och Arbetsorsakade besvär 2022).

Omkring två tredjedelar av tjänstemännen har en stressig och psykiskt påfrestande arbetsmiljö, med alldeles för mycket att göra och hög förekomst av anspänt arbete.

Utöver de mänskliga aspekterna och fortsatta kompetensförsörjningsproblem finns det även jämställdhetsproblem, eftersom inte minst kvinnor i välfärdsbranscherna/offentlig sektor anger arbetsbelastning som anledningen till att inte kunna stanna kvar i arbete. 

Förbättringar krävs på bred front

Attraktiva arbetsgivare med friska medarbetare – som orkar jobba åtminstone till pensionsålder – är en viktig förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Att tjänstemän slits ut kognitivt ökar det arbetsrelaterade sjukskrivningstalet och äventyrar det långa hållbara arbetslivet, för individer, arbetsplatser och samhälle. Hållbara arbetsmiljöer krävs för att individerna ska hålla. För detta krävs generella arbetsmiljöförbättringar, i tidigt skede, utöver punktvisa anpassningar för äldre. De arbetsmiljöåtgärder som är bra för äldre är också bra för alla: balans mellan krav och kontroll, återhämtning, ergonomiska hjälpmedel, stöd vid introduktion av ny teknik och att ens kompetens tas tillvara samt anställningstrygghet.

Dessutom behöver efterlevnaden av OSA-föreskriften (organisatorisk och social arbetsmiljö) stärkas så att arbetstagare inte slås ut i förtid. Det behöver bli tydligare konsekvenser för arbetsgivare som bryter mot reglerna.

Skyddsombud/arbetsmiljöombud har en viktig förebyggande och efterhjälpande roll vad gäller att identifiera och undanröja risker samt stötta anställda. De finns dessutom på plats både före, under och efter sjukfall och rehabilitering. Många skyddsombud – inte minst de regionala skyddsombuden som utses av fackförbunden – har kunskap och erfarenhet just inom OSA-frågorna och kan hjälpa arbetsgivarna att hantera svåra situationer och vidta nödvändiga åtgärder. 

I rapporten som släpptes i januari fokuserade vi på vad som gör att tjänstemännen lämnar arbetslivet i förtid. Vilka är då drivkrafterna för att jobba längre? Detta kommer visa sig i TCO:s nästa rapport som kommer senare i vår. Vi hörs då om inte förr!