Mer ojämställt med reformer som skulle öka jämställdheten

Hur kvinnor och män delar föräldradagarna som indikator för jämställdheten

Hur kvinnor och män delar på ansvaret för barnen i termer av hur stor andel de tar av dagarna någon förälder behöver vara hemma med barnen när de är små eller sjuka i stället för att arbeta är en relevant indikator på hur det står till med jämställdheten. Framför allt för att tid hemma med barnen innebär inkomstbortfall och för att lång eller återkommande frånvaro från arbetet minskar möjligheterna till god karriär- och löneutveckling. Genom analys av den officiella inkomststatistiken har vi kunnat visa att det skapas stora och långvariga inkomstskillnader mellan könen när barnen kommer och att det gäller även när kvinnor och män arbetar inom samma yrkesområde och är lika gamla när de blir föräldrar trots att inkomstnivåerna ofta är relativt lika i utgångsläget.

Det är därför vi på TCO följer utvecklingen av hur föräldrar delar på föräldradagarna hemma med ersättning från föräldraförsäkringen. Vi kallar det för TCO:s jämställdhetsindex och det är helt enkelt kvinnors andel av det totala antalet nettodagar med föräldrapenning och med tillfällig föräldrapenning för vård av barn (vab) som har betalts ut under föregående kalenderår.

Förra året backade jämställdheten och det gäller både föräldrapenning och vab

Jämställdhetsindex för 2024 är 68,3. Det betyder att kvinnor har tagit 68,3 procent av dagarna med föräldrapenning och vab under 2024 och att män endast tog 31,7 procent av dagarna. Föregående år var indexet 68,0. Det kan tyckas vara en liten förändring, men den är central då det är en utveckling som går åt fel håll. Den positiva utvecklingen mot en mer jämställd fördelning som vi var vana att se sedan början av 2000-talet har bromsat in sedan 2018 och senaste året går utvecklingen alltså till och med bakåt. Det hände även tre år tidigare (2021).

Den negativa utvecklingen gäller både föräldrapenning och vab, vilket betyder att kvinnors andel av uttagna nettodagar är högre 2024 än 2023 både gällande föräldrapenning och vab. Och att kvinnors större ansvar för barn har ökat ytterligare. Fördelningen av vab än mindre ojämställd än föräldrapenning, men förändringen har alltså gått åt fel hål för båda typerna av föräldradagar under det senaste året.

Utvecklingen backar trots förra årets reformer som sades syfta till ökad jämställdhet

En delförklaring till att föräldrapenningen delas mer ojämställt är den regeländring som infördes vid halvårsskiftet 2024 som innebär att 90 föräldrapenningdagar kan överlåtas till andra än barnets föräldrar och deras makar/sambos. Försäkringskassans uppföljning av reformens första halvår visar att kvinnor är starkt överrepresenterade bland mottagarna av överlåtna föräldrapenningdagar (85 procent är kvinnor). Det har inte blivit vanligt att överlåta dagar till annan försäkrad, men utfallet bland de som använt möjligheten är inte jämställt.

Förra halvårsskiftet ändrades även regelverket kring användandet av dubbeldagar vid föräldraledighet, dvs möjligheten för två föräldrar att vara lediga med föräldrapenning samtidigt för samma barn. Användandet av dubbeldagar har ökat under 2024 jämfört med föregående år enligt Försäkringskassans statistik, men mig veterligen har det inte gjorts någon uppföljning av reformens effekter och det kan såklart vara i tidigaste laget.

Från TCO:s sida har vi varit tveksamma till att dessa reformer kan öka jämställheten. Och med jämställdhetsindex som kvitto på hur föräldradagarna delas så här långt blir det bakläxa snarare än guldstjärna till regeringens reformer från ett jämställdhetsperspektiv. Valmöjligheterna har ökat ytterligare inom föräldraförsäkringen, men jämställdheten har inte gynnats.  

Riktiga reformer för ökad jämställdhet behövs och som allra minst ett ”minpension för föräldrar”

Föräldrar hade redan innan de nämnda reformerna väldigt stora valmöjligheter kring hur de lägger upp och delar föräldraledigheten för sina barn. Regelverket är minst sagt komplicerat och det är svårt att förstå effekterna av olika val. Med möjligheten att vara obetalt föräldraledig kan man landa i en kompensationsgrad för den inkomstrelaterade ersättningen på mellan 33,4 och 80 procent upp till inkomsttaket (s 27 Föräldraförsäkringen fyller 40 – en motor för ökad jämställdhet även kommande år?), men det tydliggörs sällan. Skatt och kompletterande ersättningar är ytterligare parametrar att ta hänsyn till, för att inte tala om hur olika val påverkar den framtida pensionen.

Så länge inga föräldraförsäkringsreformer för ökad jämställdhet införs är det ett absolut minimum att göra det möjligt för föräldrar att på ett enkelt sätt göra de välinformerade medvetna val som systemet redan förutsätter att de kan. Regeringen borde ge myndigheter i uppdrag att ta fram ett digitalt verktyg – ett minpension.se för föräldrar - så att det blir möjligt.

Verkliga effekter för jämställd föräldraledighet skulle man kunna få genom att vika fler månader för respektive förälder och göra om de 90 lägstanivådagarna till dagar med inkomstrelaterad ersättning att ta ut tio om året under barnens uppväxt - eller fem dagar om året per förälder om barnet har två vårdnadshavare. En smart bonus till föräldrar som delar lika kan också bidra positivt.

Vi har en generös och på många sätt bra föräldraförsäkring i Sverige, men det går inte att blunda för att den behöver utvecklas för att fortsätta bidra positivt till ökad jämställdhet så som den gjorde när den infördes för drygt 50 år sedan.