Grönt driv på jobbet – så vill yrkesverksamma bidra till klimatomställningen

Just nu sjuder ett grönt driv på svenska arbetsplatser. Runt om i landet finns en vilja att den egna verksamheten ska göra mer för att minska klimatpåverkan. Den gröna omställningen är avgörande för jobben, konkurrenskraften och vår gemensamma framtid. Men alltför många arbetsplatser arbetar inte aktivt med klimatfrågan. Och alltför ofta tas det gröna drivet inte till vara av arbetsgivare.

"Minskad klimatpåverkan kan inte vara något vid sidan av. Inte något som bara drivs av enskilda eldsjälar. Klimatarbetet måste vara endel av kärnverksamheten", säger TCO:s ordförande Therese Svanström. 

Viljan finns – men klimatarbetet saknas på många arbetsplatser

I den här rapporten har TCO undersökt hur yrkesverksamma ser på klimatarbetet på den egna arbetsplatsen.

Rapporten visar att:

• Många arbetsplatser saknar ett aktivt klimatarbete. Så många som var fjärde yrkesverksam svarar att deras arbetsplats inte arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan, medan sex av tio svarar att ett sådant arbete pågår.
  
  
• Fler konkreta åtgärder kan göra stor skillnad. Nästan hälften av de yrkesverksamma vill att deras arbetsplats gör mer. Nära nio av tio bedömer att verksamhetens klimatpåverkan skulle kunna minska genom fler åtgärder. Några av de åtgärder som flest svarar skulle göra skillnad är: energieffektivisering av lokaler, riktlinjer och krav för hållbara inköp och i upphandlingar, utbildning och klimatsmarta transporter vid tjänsteresor.
  
  
• Det gröna drivet tas inte tillvara. Närmare hälften av de yrkesverksamma uppger att de i liten utsträckning eller inte alls kan komma med förslag eller vara delaktiga i arbetsplatsens klimatarbete. Drygt fyra av tio att de har goda möjligheter att påverka, vilket visar att förutsättningarna varierar.
  
  

Gröna gruppen visar vägen till mer hållbar vård

Gröna gruppen på kvinnokliniken på Danderyds sjukhus är ett exempel där medarbetarnas klimatengagemang har tagits till vara. För 4–5 år sedan fick Suzanne Korsner Borg, operationssjuksköterska på Danderyds sjukhus nog av det stora klimatavtryck som kvinnokliniken och andra delar av sjukhuset orsakar. Totalt står den svenska sjukvården för cirka 20 procent av offentliga sektorns utsläpp av växthusgaser.

"Sjukvården tar inte det grepp om plastanvändningen som vi behöver ta. Jag känner att det brinner, jag vill göra det jag kan för att förändra", säger Suzanne Korsner Borg.

Hon samlade några miljöengagerade operationssköterskor och undersköterskor på kvinnokliniken operation och bildade Gröna gruppen. Tillsammans fångar de upp idéer från sina kollegor om hur klinikens klimatpåverkan kan minska. Läs hela intervjun här. 

Experter om vikten av ett aktivt klimatarbete på arbetsplatsen 

• Lisen Schultz, forskare i programmet Fairtrans vid Stockholm Resilience Centre
  
  "Det finns en stor potential att göra skillnad i klimatomställningen på arbetsplatserna. De arbetsgivare som sätter tydliga och genomtänkta mål blir ofta förvånade över kraften hos medarbetarna
  och den kreativitet de visar för att nå målen."
  
  
• Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige
  
  "Om du kopplar affärsidén till minskad klimatpåverkan och mervärde av produkten eller tjänsten lockar du till dig de mest kompetenta och drivande medarbetarna som också kommer att genomsyra det egna interna klimatarbetet. Det är när de stora och små frågorna hänger ihop och skapar en del av företagets hela kultur och identitet som det händer något på riktigt."
  
  
• Miriam Munnich Vass, näringspolitisk expert på Teknikföretagen
  
  "Det kan göra stor skillnad på själva arbetsplatsen, men även i samhället då medarbetarna sannolikt tar med sig sina kunskaper hem och kanske sprider dem vidare till familj, vänner och bekanta."

Medarbetarnas engagemang är en outnyttjad resurs

Rapportens slutsatser:  

• TCO:s undersökning visar att det finns ett starkt engagemang för klimatomställningen bland
  yrkesverksamma. En betydande andel vill se ett mer aktivt klimatarbete på den egna arbetsplatsen
  och många har också konkreta förslag på åtgärder som kan bidra till minskad klimatpåverkan.
  Samtidigt uppger alltför många att de i liten utsträckning, eller inte alls, ges möjlighet att vara delaktiga eller påverka verksamhetens klimatarbete.
  
  
• Resultaten tyder på att det finns ett glapp mellan vilja och genomförande. Medarbetarnas engagemang utgör en stor potential, men tas inte alltid till vara i praktiken. Därmed riskerar
  klimatarbetet att bli beroende av enskilda initiativ i stället för att utgöra en konstant och systematisk del av verksamheten.
  
  
• Detta ligger i linje med tidigare forskning som pekar på att engagemang i sig inte är tillräckligt för
  att skapa förändring i arbetslivet, utan att organisatoriska förutsättningar och tydliga signaler från arbetsgivaren är avgörande för att engagemanget ska omsättas i handling. 

"Det finns ett stort engagemang och en bred folklig förankring. Det finns idéer och lösningar. Nu handlar det om att ta nästa steg – att göra klimatomställningen till en självklar del av hur vi arbetar, leder och utvecklar våra verksamheter. Parallellt måste politiken ge långsiktiga spelregler som gör det möjligt att investera och planera för en grön omställning", säger TCO:s ordförande Therese Svanström. 

Om rapporten 

Rapporten bygger bland annat på en undersökning där Novus, på uppdrag av TCO, ställt frågor till förvärvsarbetande i Sverige. Undersökningen omfattade totalt 3 203 förvärvsarbetande i åldersgruppen 18–65 år som slumpades ur Novus Sverigepanel. Frågor om klimatomställning kopplat till arbetslivet, den egna yrkesrollen och arbetsplatsen stod i fokus för undersökningen. Rapporten bygger också på intervjuer med tjänstemän, arbetsgivare, förtroendevalda och experter.