4 aspekter att hålla koll på vid distansarbete

En stor majoritet av tjänstemän med kontorsarbete svarar i TCO:s och medlemsförbundens enkäter att de är positiva till att även fortsättningsvis arbeta till viss del på distans. Distansarbetet kan ha positiva effekter både för arbetsmiljön och för tjänstemännens livssituation i stort. En sådan utveckling kan i sin tur medföra en förbättrad kvalitet, effektivitet och produktivitet på företag och offentliga organisationer.

Men flera av de positiva aspekterna av distansarbete rymmer även utmaningar: den ökade flexibiliteten ställer höga krav på individens förmåga att planera sitt arbete, och att själv avgränsa arbete från fritid. För att framtidens hybridarbete ska fungera så bra som möjligt behöver man utforma arbetet på ett ansvarsfullt sätt.

1. Finns det en balans mellan arbete och fritid?

Många uppskattar flexibiliteten som distansarbetet erbjuder, men det kan bli svårare att dra en gräns mellan jobbet och privatlivet. När arbetsplatsen befinner sig på köksbordet är det lätt hänt att man svarar på ett mejl efter middagen, när arbetsdagen egentligen är slut. Det bekräftas av en Novusundersökning som TCO har låtit genomföra. I undersökningen framgår det att en av fyra tjänstemän har haft svårt att avgränsa arbetet till normala arbetstider och att de har arbetat mer än de borde när de distansarbetade under pandemin.

En medarbetare som har suddiga gränser mellan arbete och fritid får sämre kvalitet på sin återhämtning. Sämre återhämtning höjer i sin tur risken för stressrelaterad ohälsa.

– När går man hem från jobbet när man jobbar hemma? Det är bra med flexibilitet i arbetet, men det kan också skapa en stress och att man jobbar för mycket. Arbetsgivaren måste ha en aktiv dialog med sina medarbetare, för det är alltid arbetsgivarens ansvar att man har en god arbetsmiljö, säger Therese Svanström, ordförande i TCO.

Läs mer

• Svårt att dra en gräns mellan arbete och fritid vid hemarbete (DN, artikel bakom betalvägg)

2. Blir distansarbete en kvinnofälla?

Det finns skillnader i hur kvinnor och män ser på distansarbete. I en undersökning som TCO låtit genomföra bland tjänstemän svarade 68 procent av kvinnorna som huvudsakligen arbetade hemifrån under coronapandemin att det blivit lättare att få ihop livspusslet jämfört med tidigare. Bland männen var det 54 procent.

Bland tjänstemän med barn under 12 år finns det tydliga skillnader mellan könen när man frågar om stress över att inte hinna med arbete och föräldraskap. Kvinnor som arbetar huvudsakligen hemifrån är mer sällan stressade över att få ihop livspusslet än kvinnor som arbetar på den ordinarie arbetsplatsen, medan män som arbetar hemifrån tvärtom är oftare stressade över livspusslet än män som arbetar på arbetsplatsen.

Vi vet också sedan tidigare att kvinnor oftare anpassar arbetslivet efter familjelivet genom till exempel längre föräldraledigheter och mer deltidsarbete. 

Det finns en risk att hemarbetare hamnar efter i karriären. Sju av tio chefer tror att anställda som distansarbetar kan missgynnas genom att de får sämre möjligheter till utvecklande arbetsuppgifter och delaktighet på arbetsplatsen. Mer än varannan chef tror att en utveckling mot ökat distansarbete riskerar att skapa ett A- och ett B-lag.

– Ett ökat distansarbete riskerar i värsta fall att bli en jämställdhetsfälla – men det behöver inte bli det. Arbetsgivarna måste se till att distansarbetare inte blir ett B-lag med sämre karriär- och löneutveckling, som främst består av kvinnor med föräldraansvar, säger Åsa Forsell, utredare på TCO med ansvar för jämställdhetsfrågor.

Läs mer

• Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?
• Låt inte distansarbetet bli en jämställdhetsfälla
• Rapport: Livspusslet under coronapandemin

3. Leder distansarbete till ökad ensamhet och isolering?

Distansarbete kan leda till färre sociala kontakter, beroende på hur arbetet är organiserat och hur livet ser ut i övrigt. Med social isolering kommer en ökad risk för att utveckla både fysiska sjukdomar och psykiska problem. Åtta av tio tjänstemän uppgav att de hade saknat det sociala samspelet med kollegorna när de distansarbetade under pandemin, enligt TCO:s Novusundersökning.

– Det är helt avgörande att frågor om distansarbete, inklusive de organisatoriska och sociala frågorna, blir en naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet – och här behöver även risken för ensamhet tas upp. Skyddsombuden och arbetsmiljöombuden kan fungera som en inkluderande kraft i frågor om social samhörighet, säger Martine Syrjänen Ståhlberg, utredare på TCO med ansvar för arbetsmiljöfrågor.

Läs mer

• När ensamhet blir en arbetsmiljöfråga (Unionen)

4. Arbetstagarnas personliga integritet

Varannan tjänsteman tycker att övervakningen i arbetslivet har ökat de senaste fem åren. När mycket arbete genomförs med hjälp av digitala verktyg finns det långtgående möjligheter att samla in uppgifter och kontrollera anställdas beteenden och mäta prestationer, till exempel genom spår i mobilen, mejlstatistik, passerkort och chattverktyg eller kontroller var de anställda fysiskt befinner sig.

Det regelverk som finns till skydd för arbetstagares personliga integritet i arbetslivet är svåröverskådligt. Det består av disparata regler i olika lagar. Innebörden av en del bestämmelser är oklar, och regelverket är i mycket ringa omfattning av arbetsrättslig natur. Oreglerade frågor som berör arbetstagares integritet i arbetslivet ligger inom ramen för arbetsgivarens arbetsledningsrätt. TCO anser att det finns ett stort behov av en bred rättighetslagstiftning om skydd för den personliga integriteten i arbetslivet som gäller såväl privat som offentlig sektor.

Läs mer

• Inför en lag om personlig integritet i arbetslivet
• TCO:s samlade texter om integritet